Amrita Siddhi Sanskrittext und Übersetzung: Unterschied zwischen den Versionen

Aus Yogawiki
Oliver Hahn (Diskussion | Beiträge)
Oliver Hahn (Diskussion | Beiträge)
Zeile 11.491: Zeile 11.491:
|-
|-
| valign="top" width=500|
| valign="top" width=500|
:'''<big> | </big>
:'''<big>इति कायवाक्चित्तानां कथ्यन्ते सिद्धिलक्षणम् | </big>
:'''<big> || २९. || </big>  
:'''<big>नानाप्रकारतो यानि सर्वाणि कथितानि च | </big>
:'''<big>तृतीयायामवस्थायां तानि चिह्नानि योगिनाम् || २९.|| </big>  
| valign="top" width=650|
| valign="top" width=650|
:'''<big> | </big>
:'''<big>iti kāya-vāk-cittānāṃ kathyante siddhi-lakṣaṇam | </big>
:'''<big> || 29.3 || </big>   
:'''<big>nānā-prakārato yāni sarvāṇi kathitāni ca | </big>
:'''<big>tṛtīyāyām avasthāyāṃ tāni cihnāni yoginām || 29.3 || </big>   
|----
|----
|}
|}
Zeile 11.502: Zeile 11.504:
'''<big>Übersetzung''' </big>
'''<big>Übersetzung''' </big>


:'''


:'''
:'''
Zeile 11.511: Zeile 11.515:




:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])
:'''''' :  ([[]])

Version vom 8. August 2025, 11:11 Uhr

Sanskrittext, Übersetzung und Wort-für-Wort-Übersetzung des Amrita Siddhi

Ganesha

Eröffnungsvers

Versmaß: Sragdhara

नाभौ शुभ्रारविन्दं तदुपरि विमलं मण्डलं चण्डरश्मेः
संसारस्यैकसारा त्रिभुवनजननी धर्मवर्त्मोदया या |
तस्मिन्मध्ये त्रिमार्गे त्रितयतनुधरां छिन्नमस्ताप्रशस्तां
तां वन्दे ज्ञानरूपां मरणभयहरां योगिनीं योगमुद्राम्‌ || ०.१ ||
nābhau śubhrāravindaṃ tad-upari vimalaṃ maṇḍalaṃ caṇḍa-raśmeḥ
saṃsārasyaika-sārā tri-bhuvana-jananī dharma-vartmodayā yā |
tasmin madhye tri-mārge tritaya-tanu-dharāṃ chinna-mastā-praśastāṃ
tāṃ vande jñāna-rūpāṃ maraṇa-bhaya-harāṃ yoginīṃ yoga-mudrām‌ || 0.1 ||


Übersetzung


Wort-für-Wort-Übersetzung


nābhau : im Nabel (Nabhi)
śubhrāravindam : eine weiße (Shubhra) Lotusblüte (Aravinda)
tad-upari : darüber (Tad-Upari)
vimalam : der reine, klare, makellose (Vimala)
maṇḍalam : Kreis (Mandala)
caṇḍa-raśmeḥ : der Sonne (Chandarashmi)
saṃsārasya : der Welt der Erscheinungen (Samsara)
aika-sārā : die eine (Eka) Essenz (Sara)
tri-bhuvana-jananī : die Mutter (Janani) der drei Welten (Tribhuvana)
dharma-vartmodayā : der Aufgang (Udaya) des Pfades (Vartman) der Ordnung, der Gesetze (Dharma) ist
 : welche (Yad)
tasmin : in der (Tad)
madhye : Mitte (Madhya)
tri-mārge : im dreifachen Pfad (Trimarga)
tritaya-tanu-dharām : die einen dreifachen (Tritaya) Körper (Tanu) trägt (Dhara)
chinna-mastā-praśastām : die als Chinnamasta ("die ihren Kopf abgeschlagen hat") verehrt wird (Prashasta)
tām : diese, die (Tad)
vande : ich verehre (vand)
jñāna-rūpām : die die Form, Gesalt (Rupa) des Wissens (Jnana) hat oder ist
maraṇa-bhaya-harām : die die Furcht (Bhaya) vor dem Sterben (Marana) nimmt (Hara)
yoginīm : die Yogini
yoga-mudrām‌ : die die Geste der Einheit ausführt (Yogamudra)


Erläuterungen

Kapitel 1: Die Untersuchung des Körpers – śarīra-vivekaḥ

Viveka 1 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


श्रीमद्विरूपनाथाय नमः सन्तानधारिणे |
गुरवे सार्थवाहाय सिद्धवर्त्मानुगच्छताम् || १.१ ||
śrīmad-virūpa-nāthāya namaḥ santāna-dhāriṇe |
gurave sārtha-vāhāya siddha-vartmānugacchatām || 1.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śrīmad-virūpa-nāthāya : ([[]])
namaḥ : ([[]])
santāna-dhāriṇe : ([[]])
gurave : ([[]])
sārtha-vāhāya : ([[]])
siddha-vartmānugacchatām : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अज्ञानविषनिद्रा मे ज्ञानपीयूषधारया |
निहता येन वैद्येन तस्मै श्रीगुरवे नमः || १.२ ||
ajñāna-viṣa-nidrā me jñāna-pīyūṣa-dhārayā |
nihatā yena vaidyena tasmai śrī-gurave namaḥ || 1.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ajñāna-viṣa-nidrā : ([[]])
me : ([[]])
jñāna-pīyūṣa-dhārayā : ([[]])
nihatā : ([[]])
yena : ([[]])
vaidyena : ([[]])
tasmai : ([[]])
śrī-gurave : ([[]])
namaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सुसभ्यानां प्रबोधायामृतसिद्धिरिहोच्यते |
प्रोत्साहायात्मनः शान्त्यासभ्यानां मदशान्तये || १.३ ||
su-sabhyānāṃ prabodhāyāmṛta-siddhir ihocyate |
protsāhāyātmanaḥ śāntyāsabhyānāṃ mada-śāntaye || 1.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


su-sabhyānām : ([[]])
prabodhāya : ([[]])
amṛta-siddhiḥ : ([[]])
iha : ([[]])
ucyate : ([[]])
protsāhāya : ([[]])
ātmanaḥ : ([[]])
śāntyā : ([[]])
asabhyānām : ([[]])
mada-śāntaye : ([[]])

Erläuterungen

Viveka 1 Vers 4 :

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


श्लाघ्यं ज्ञानवतां सर्वं प्रोक्तं हि यदिदं मया |
ज्ञानिनो यत्परानन्दैर्नन्दन्ते वीतरागिणः || १.४ ||
ślāghyaṃ jñānavatāṃ sarvaṃ proktaṃ hi yad idaṃ mayā |
jñānino yat parānandair nandante vīta-rāgiṇaḥ || 1.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ślāghyam : ([[]])
jñānavatām : ([[]])
sarvam : ([[]])
proktam : ([[]])
hi : ([[]])
yat : ([[]])
idam : ([[]])
mayā : ([[]])
jñāninaḥ : ([[]])
yat : ([[]])
parānandaiḥ : ([[]])
nandante : ([[]])
vīta-rāgiṇaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अज्ञाने नैव वक्तव्यं दूषनं मम भाषणे |
अज्ञानमात्मनश्चैव वक्तव्यं सत्यभाषणे || १.५ ||
ajñāne naiva vaktavyaṃ dūṣanaṃ mama bhāṣaṇe |
ajñānam ātmanaś caiva vaktavyaṃ satya-bhāṣaṇe || 1.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ajñāne : ([[]])
na : ([[]])
eva : ([[]])
vaktavyam : ([[]])
dūṣanam : ([[]])
mama : ([[]])
bhāṣaṇe : ([[]])
ajñānam : ([[]])
ātmanaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
eva : ([[]])
vaktavyam : ([[]])
satya-bhāṣaṇe : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


क्षीरसारं यथा क्षीरान्मथनात्सारमुद्धृतम् |
इदं गुरुप्रसादेन तथा तन्त्रान्तरान्मया || १.६ ||
kṣīra-sāraṃ yathā kṣīrān mathanāt sāram uddhṛtam |
idaṃ guru-prasādena tathā tantrāntarān mayā || 1.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kṣīra-sāram : ([[]])
yathā : ([[]])
kṣīrāt : ([[]])
mathanāt : ([[]])
sāram : ([[]])
uddhṛtam : ([[]])
idam : ([[]])
guru-prasādena : ([[]])
tathā : ([[]])
tantrāntarāt : ([[]])
mayā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ज्ञानमेकं सुविस्तारैरुक्तं सिद्धैः पृथक्पृथक् |
अवर्त्मसंस्थितैर्मूढैः सर्वं तद्व्याकुलीकृतम् || १.७ ||
jñānam ekaṃ su-vistārair uktaṃ siddhaiḥ pṛthak pṛthak |
avartma-saṃsthitair mūḍhaiḥ sarvaṃ tad vyākulī-kṛtam || 1.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jñānam : ([[]])
ekam : ([[]])
su-vistāraiḥ : ([[]])
uktam : ([[]])
siddhaiḥ : ([[]])
pṛthak pṛthak : ([[]])
avartma-saṃsthitaiḥ : ([[]])
mūḍhaiḥ : ([[]])
sarvam : ([[]])
tat : ([[]])
vyākulī-kṛtam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ज्ञात्वा च सर्वशास्त्राणि भ्रान्त्वा पृथ्वीं ससागराम् |
मुह्यन्ति ज्ञानमार्गेषु सूर्यरश्मौ मृगा यथा || १.८ ||
jñātvā ca sarva-śāstrāṇi bhrāntvā pṛthvīṃ sa-sāgarām |
muhyanti jñāna-mārgeṣu sūrya-raśmau mṛgā yathā || 1.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jñātvā : ([[]])
ca : ([[]])
sarva-śāstrāṇi : ([[]])
bhrāntvā : ([[]])
pṛthvīm : ([[]])
sa-sāgarām : ([[]])
muhyanti : ([[]])
jñāna-mārgeṣu : ([[]])
sūrya-raśmau : ([[]])
mṛgāḥ : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सिद्धगुरुमुखाल्लब्ध्वा सोपायं तत्त्वमुत्तमम् |
तन्त्राणां तेन गुह्यार्थं समासेन वदाम्यहम् || १.९ ||
siddha-guru-mukhāl labdhvā sopāyaṃ tattvam uttamam |
tantrāṇāṃ tena guhyārthaṃ samāsena vadāmy aham || 1.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


siddha-guru-mukhāt : ([[]])
labdhvā : ([[]])
sopāyam : ([[]])
tattvam : ([[]])
uttamam : ([[]])
tantrāṇām : ([[]])
tena : ([[]])
guhyārtham : ([[]])
samāsena : ([[]])
vadāmi : ([[]])
aham : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शरीरे यानि साराणि साध्यानि विविधानि च |
कथयामि समासेन परिपाट्यानुपूर्वशः || १.१० ||
śarīre yāni sārāṇi sādhyāni vividhāni ca |
kathayāmi samāsena paripāṭyānupūrvaśaḥ || 1.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śarīre : ([[]])
yāni : ([[]])
sārāṇi : ([[]])
sādhyāni : ([[]])
vividhāni : ([[]])
ca : ([[]])
kathayāmi : ([[]])
samāsena : ([[]])
paripāṭya : ([[]])
anupūrvaśaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शरीरं मध्यमारूपं चन्द्रं सूर्यं तथानलम् |
वायुतत्त्वं तथा बिन्दुं चित्तं च प्रकृतिं गुणम् || १.११ ||
śarīraṃ madhyamā-rūpaṃ candraṃ sūryaṃ tathānalam |
vāyu-tattvaṃ tathā binduṃ cittaṃ ca prakṛtiṃ guṇam || 1.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śarīram : ([[]])
madhyamā-rūpam : ([[]])
candram : ([[]])
sūryam : ([[]])
tathā : ([[]])
analam : ([[]])
vāyu-tattvam : ([[]])
tathā : ([[]])
bindum : ([[]])
cittam : ([[]])
ca : ([[]])
prakṛtim : ([[]])
guṇam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महामुद्रां महाबन्धं वेधमभ्याससाधकौ |
अवस्थाममृतं कालमानन्दं ध्यानमद्वयम् || १.१२ ||
mahā-mudrāṃ mahā-bandhaṃ vedham abhyāsa-sādhakau |
avasthām amṛtaṃ kālam ānandaṃ dhyānam advayam || 1.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mahā-mudrām : ([[]])
mahā-bandham : ([[]])
vedham : ([[]])
abhyāsa-sādhakau : ([[]])
avasthām : ([[]])
amṛtam : ([[]])
kālam : ([[]])
ānandam : ([[]])
dhyānam : ([[]])
advayam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महोदयं महासिद्धिं महाभूतपरिक्षयम् |
महामुद्राभिलापं च महानिर्वाणगोचरम् || १.१३ ||
mahodayaṃ mahā-siddhiṃ mahā-bhūta-parikṣayam |
mahā-mudrābhilāpaṃ ca mahā-nirvāṇa-go-caram || 1.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mahodayam : ([[]])
mahā-siddhim : ([[]])
mahā-bhūta-parikṣayam : ([[]])
mahā-mudrābhilāpam : ([[]])
ca : ([[]])
mahā-nirvāṇa-go-caram : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


विस्तरेण समाख्यातुं झटित्यत्र न शक्यते |
संक्षेपतः शरीरस्य माहात्म्यमुच्यते मया || १.१४ ||
vistareṇa samākhyātuṃ jhaṭity atra na śakyate |
saṃkṣepataḥ śarīrasya māhātmyam ucyate mayā || 1.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vistareṇa : ([[]])
samākhyātum : ([[]])
jhaṭiti : ([[]])
atra : ([[]])
na : ([[]])
śakyate : ([[]])
saṃkṣepataḥ : ([[]])
śarīrasya : ([[]])
māhātmyam : ([[]])
ucyate : ([[]])
mayā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अस्ति मेरुः शरीरे च सप्तद्वीपसमन्वितः |
लोकत्रयसमायुक्तः सचतुर्दशभूमिकः || १.१५ ||
asti meruḥ śarīre ca sapta-dvīpa-samanvitaḥ |
loka-traya-samāyuktaḥ sa-catur-daśa-bhūmikaḥ || 1.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


asti : ([[]])
meruḥ : ([[]])
śarīre : ([[]])
ca : ([[]])
sapta-dvīpa-samanvitaḥ : ([[]])
loka-traya-samāyuktaḥ : ([[]])
sa-catur-daśa-bhūmikaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सागराः सरितस्तत्र क्षेत्राणि क्षेत्रपालकाः |
छन्दोहाः पुण्यतीर्थानि पीठानि पीठदेवताः || १.१६ ||
sāgarāḥ saritas tatra kṣetrāṇi kṣetra-pālakāḥ |
chandohāḥ puṇya-tīrthāni pīṭhāni pīṭha-devatāḥ || 1.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sāgarāḥ : ([[]])
saritaḥ : ([[]])
tatra : ([[]])
kṣetrāṇi : ([[]])
kṣetra-pālakāḥ : ([[]])
chandohāḥ : ([[]])
puṇya-tīrthāni : ([[]])
pīṭhāni : ([[]])
pīṭha-devatāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 17:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नक्षत्राणि ग्रहाः सर्वे ऋषयो मुनयस्तथा |
सृष्टिसंहारकर्तारौ भ्रमन्तौ शशिभास्करौ || १.१७ ||
nakṣatrāṇi grahāḥ sarve ṛṣayo munayas tathā |
sṛṣṭi-saṃhāra-kartārau bhramantau śaśi-bhāskarau || 1.17 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nakṣatrāṇi : ([[]])
grahāḥ : ([[]])
sarve : ([[]])
ṛṣayaḥ : ([[]])
munayaḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
sṛṣṭi-saṃhāra-kartārau : ([[]])
bhramantau : ([[]])
śaśi-bhāskarau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 18:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नभो वायुश्च वह्निश्च जलं वसुमती तथा |
सकलो निष्कलो विष्णुर्भूतनाथः प्रजापतिः || १.१८ ||
nabho vāyuś ca vahniś ca jalaṃ vasumatī tathā |
sakalo niṣkalo viṣṇur bhūta-nāthaḥ prajā-patiḥ || 1.18 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nabhaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
ca : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
ca : ([[]])
jalam : ([[]])
vasumatī : ([[]])
tathā : ([[]])
sakalaḥ : ([[]])
niṣkalaḥ : ([[]])
viṣṇuḥ : ([[]])
bhūta-nāthaḥ : ([[]])
prajā-patiḥ : ([[]])

Erläuterungen

Viveka 1 Vers 19:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


त्रैलोक्ये यानि तत्त्वानि तानि सर्वाणि देहतः |
शरीरे यानि तत्त्वानि न सन्त्यन्यत्र तानि वै || १.१९ ||
trailokye yāni tattvāni tāni sarvāṇi dehataḥ |
śarīre yāni tattvāni na santy anyatra tāni vai || 1.19 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


trailokye : ([[]])
yāni : ([[]])
tattvāni : ([[]])
tāni : ([[]])
sarvāṇi : ([[]])
dehataḥ : ([[]])
śarīre : ([[]])
yāni : ([[]])
tattvāni : ([[]])
na : ([[]])
santi : ([[]])
anyatra : ([[]])
tāni : ([[]])
vai : ([[]])

Erläuterungen

Viveka 1 Vers 20:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महापुण्यानुभागेन मानुष्यं लभ्यते खलु |
प्रतिष्ठितो गुरोर्वाक्ये गतिमेकां न गच्छति || १.२० ||
mahā-puṇyānubhāgena mānuṣyaṃ labhyate khalu |
pratiṣṭhito guror vākye gatim ekāṃ na gacchati || 1.20 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mahā-puṇyānubhāgena : ([[]])
mānuṣyam : ([[]])
labhyate : ([[]])
khalu : ([[]])
pratiṣṭhitaḥ : ([[]])
guroḥ : ([[]])
vākye : ([[]])
gatim : ([[]])
ekām : ([[]])
na : ([[]])
gacchati : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 1 Vers 21:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


परीक्ष्य सद्गुरोः पादे शरीरं प्रणतं कुरु |
येन संसारदुःखानि विलीयन्ते महान्ति च || १.२१ ||
parīkṣya sad-guroḥ pāde śarīraṃ praṇataṃ kuru |
yena saṃsāra-duḥkhāni vilīyante mahānti ca || 1.21 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


parīkṣya : ([[]])
sad-guroḥ : ([[]])
pāde : ([[]])
śarīram : ([[]])
praṇatam : ([[]])
kuru : ([[]])
yena : ([[]])
saṃsāra-duḥkhāni : ([[]])
vilīyante : ([[]])
mahānti : ([[]])
ca : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 2: Die Untersuchung der allgemeinen (Beschaffenheit) der Mittleren (Energiebahn) – madhyamāyāḥ sāmānya-vivekaḥ

Viveka 2 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मेरुं संवेष्ठ्य सर्वत्र व्यवहारः प्रवर्तते |
मध्येत्यनुपमो मार्गो मेरुं संवेध्य तिष्ठति || २.१ ||
meruṃ saṃveṣṭhya sarvatra vyavahāraḥ pravartate |
madhyety anupamo mārgo meruṃ saṃvedhya tiṣṭhati || 2.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


merum : ([[]])
saṃveṣṭhya : ([[]])
sarvatra : ([[]])
vyavahāraḥ : ([[]])
pravartate : ([[]])
madhyā : ([[]])
iti : ([[]])
anupamaḥ : ([[]])
mārgaḥ : ([[]])
merum : ([[]])
saṃvedhya : ([[]])
tiṣṭhati : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तत्र द्वारद्वयं पुण्यमुपर्यधोविभागतः |
अधोद्वारस्य संभेदः सृष्टिमृत्य्वोः स्वयं भवेत् || २.२ ||
tatra dvāra-dvayaṃ puṇyam upary-adho-vibhāgataḥ |
adho-dvārasya saṃbhedaḥ sṛṣṭi-mṛtyvoḥ svayaṃ bhavet || 2.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tatra : ([[]])
dvāra-dvayam : ([[]])
puṇyam : ([[]])
upary-adho-vibhāgataḥ : ([[]])
adho-dvārasya : ([[]])
saṃbhedaḥ : ([[]])
sṛṣṭi-mṛtyvoḥ : ([[]])
svayam : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ये धन्या ज्ञानिनो मर्त्ये वीर्यवन्तो महाबलाः |
सृष्टिद्वारेण संविश्य मुक्तिद्वारं व्रजन्ति ते || २.३ ||
ye dhanyā jñānino martye vīryavanto mahā-balāḥ |
sṛṣṭi-dvāreṇa saṃviśya mukti-dvāraṃ vrajanti te || 2.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ye : ([[]])
dhanyāḥ : ([[]])
jñāninaḥ : ([[]])
martye : ([[]])
vīryavantaḥ : ([[]])
mahā-balāḥ : ([[]])
sṛṣṭi-dvāreṇa : ([[]])
saṃviśya : ([[]])
mukti-dvāram : ([[]])
vrajanti : ([[]])
te : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एषा देवी महाविद्या देवानामपि दुर्लभा |
सर्वेषां जननी प्रोक्ता अज्ञानस्य क्षयङ्करी || २.४ ||
eṣā devī mahā-vidyā devānām api dur-labhā |
sarveṣāṃ jananī proktā ajñānasya kṣayaṅkarī || 2.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


eṣā : ([[]])
devī : ([[]])
mahā-vidyā : ([[]])
devānām : ([[]])
api : ([[]])
dur-labhā : ([[]])
sarveṣām : ([[]])
jananī : ([[]])
proktā : ([[]])
ajñānasya : ([[]])
kṣayaṅkarī : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सृष्टिद्वारे स्थिताश्चास्याः सर्वा देव्यो महाबलाः |
सकलो निष्कलो नाथो मुक्तिद्वारे व्यवस्थितः | २.५ ||
sṛṣṭi-dvāre sthitāś cāsyāḥ sarvā devyo mahā-balāḥ |
sa-kalo niṣkalo nātho mukti-dvāre vyavasthitaḥ || 2.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sṛṣṭi-dvāre : ([[]])
sthitāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
asyāḥ : ([[]])
sarvāḥ : ([[]])
devyaḥ : ([[]])
mahā-balāḥ : ([[]])
sa-kalaḥ : ([[]])
niṣkalaḥ : ([[]])
nāthaḥ : ([[]])
mukti-dvāre : ([[]])
vyavasthitaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अवधूतीपदं केचिच्छ्मशानं च महापथम् |
केचिद्वदन्ति आधारां सुषुम्नां च सरस्वतीम् || २.६ ||
avadhūtī-padaṃ ke-cic chmaśānaṃ ca mahā-patham |
ke-cid vadanti ādhārāṃ suṣumnāṃ ca sarasvatīm || 2.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


avadhūtī-padam : ([[]])
ke-cit : ([[]])
chmaśānam : ([[]])
ca : ([[]])
mahā-patham : ([[]])
ke-cit : ([[]])
vadanti : ([[]])
ādhārām : ([[]])
suṣumnām : ([[]])
ca : ([[]])
sarasvatīm : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नाम्नि मतान्तरे भेदो नित्यैका ज्ञानचक्षुषाम् |
एनामाश्रित्य तत्त्वानि वसन्ति नृकलेवरे || २.७ ||
nāmni matāntare bhedo nityaikā jñāna-cakṣuṣām |
enām āśritya tattvāni vasanti nṛ-kalevare || 2.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nāmni : ([[]])
matāntare : ([[]])
bhedaḥ : ([[]])
nityaikā : ([[]])
jñāna-cakṣuṣām : ([[]])
enām : ([[]])
āśritya : ([[]])
tattvāni : ([[]])
vasanti : ([[]])
nṛ-kalevare : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 2 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गङ्गायमुनयोर्मध्ये वहत्येका सुखान्विता |
आसां तु सङ्गमे स्नात्वा धन्या यान्ति परां गतिम् || २.८ ||
gaṅgā-yamunayor madhye vahaty ekā sukhānvitā |
āsāṃ tu saṅgame snātvā dhanyā yānti parāṃ gatim || 2.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


gaṅgā-yamunayor : ([[]])
madhye : ([[]])
vahati : ([[]])
ekā : ([[]])
sukhānvitā : ([[]])
āsām : ([[]])
tu : ([[]])
saṅgame : ([[]])
snātvā : ([[]])
dhanyā : ([[]])
yānti : ([[]])
parām : ([[]])
gatim : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 3 : Die Untersuchung des Mondes – candra-vivekaḥ

Viveka 3 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मेरुशृङ्गे स्थितश्चन्द्रो द्विरष्टकलया युतः |
अहर्निशं तुषाराभां सुधां वर्षत्यधोमुखः || ३.१ ||
meru-śṛṅge sthitaś candro dvir-aṣṭa-kalayā yutaḥ |
ahar-niśaṃ tuṣārābhāṃ sudhāṃ varṣaty adho-mukhaḥ || 3.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


meru-śṛṅge : ([[]])
sthitaḥ : ([[]])
candraḥ : ([[]])
dvir-aṣṭa-kalayā : ([[]])
yutaḥ : ([[]])
ahar-niśam : ([[]])
tuṣārābhām : ([[]])
sudhām : ([[]])
varṣati : ([[]])
adho-mukhaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 3 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ततोऽमृतं द्विधाभूतं ज्ञातव्यं तात्त्विकैर्नरैः |
इडामार्गेण पुष्ट्यर्थमेति मन्दाकिनीजलम् || ३.२ ||
tato'mṛtaṃ dvidhā-bhūtaṃ jñātavyaṃ tāttvikair naraiḥ |
iḍā-mārgeṇa puṣṭy-artham eti mandākinī-jalam || 3.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tato : ([[]])
amṛtam : ([[]])
dvidhā-bhūtam : ([[]])
jñātavyam : ([[]])
tāttvikair : ([[]])
naraiḥ : ([[]])
iḍā-mārgeṇa : ([[]])
puṣṭy-artham : ([[]])
eti : ([[]])
mandākinī-jalam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 3 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


पुष्णाति सकलं देहं सूक्ष्मनाडीपथागतम् |
एष चन्द्रस्वरूपो हि वाममार्गे व्यवस्थितः || ३.३ ||
puṣṇāti sakalaṃ dehaṃ sūkṣma-nāḍī-pathāgatam |
eṣa candra-sva-rūpo hi vāma-mārge vyavasthitaḥ || 3.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


puṣṇāti : ([[]])
sakalam : ([[]])
deham : ([[]])
sūkṣma-nāḍī-pathāgatam : ([[]])
eṣaḥ : ([[]])
candra-sva-rūpaḥ : ([[]])
hi : ([[]])
vāma-mārge : ([[]])
vyavasthitaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 3 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अपरः कुन्दवृन्दाभो हर्षाकर्षितमण्डलः |
मध्यमामध्यमार्गेण सृष्ट्यर्थं याति चन्द्रमाः || ३.४ ||
aparaḥ kunda-vṛndābho harṣākarṣita-maṇḍalaḥ |
madhyamā-madhya-mārgeṇa sṛṣṭy-arthaṃ yāti candramāḥ || 3.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


aparaḥ : ([[]])
kunda-vṛndābhaḥ : ([[]])
harṣākarṣita-maṇḍalaḥ : ([[]])
madhyamā-madhya-mārgeṇa : ([[]])
sṛṣṭy-artham : ([[]])
yāti : ([[]])
candramāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 4 : Die Untersuchung der Sonne – sūrya-vivekaḥ

Viveka 4 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मध्यमामूलसंस्थाने तिष्ठति सूर्यमण्डलः |
कलाद्वादशसंपूर्णो दीप्यमानः स्वरश्मिभिः || ४.१ ||
madhyamā-mūla-saṃsthāne tiṣṭhati sūrya-maṇḍalaḥ |
kalā-dvādaśa-saṃpūrṇo dīpyamānaḥ sva-raśmibhiḥ || 4.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


madhyamā-mūla-saṃsthāne : ([[]])
tiṣṭhati : ([[]])
sūrya-maṇḍalaḥ : ([[]])
kalā-dvādaśa-saṃpūrṇaḥ : ([[]])
dīpyamānaḥ : ([[]])
sva-raśmibhiḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ऊर्ध्वं वहति दक्षेण तीक्ष्णमूर्तिः प्रजापतिः |
व्याप्नोति सकलं देहं नाड्याकाशपथाश्रितः || ४.२ ||
ūrdhvaṃ vahati dakṣeṇa tīkṣṇa-mūrtiḥ prajā-patiḥ |
vyāpnoti sakalaṃ dehaṃ nāḍy-ākāśa-pathāśritaḥ || 4.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ūrdhvam : ([[]])
vahati : ([[]])
dakṣeṇa : ([[]])
tīkṣṇa-mūrtiḥ : ([[]])
prajā-patiḥ : ([[]])
vyāpnoti : ([[]])
sakalam : ([[]])
deham : ([[]])
nāḍy-ākāśa-pathāśritaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ग्रसति चन्द्रनिर्यासं भ्रमति वायुमण्डलैः |
दहति सप्त धातूंश्च सूर्यः सर्वशरीरके || ४.३ ||
grasati candra-niryāsaṃ bhramati vāyu-maṇḍalaiḥ |
dahati sapta dhātūṃś ca sūryaḥ sarva-śarīrake || 4.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


grasati : ([[]])
candra-niryāsaṃ : ([[]])
bhramati : ([[]])
vāyu-maṇḍalaiḥ : ([[]])
dahati : ([[]])
sapta : ([[]])
dhātūn : ([[]])
ca : ([[]])
sūryaḥ : ([[]])
sarva-śarīrake : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एष सूर्यः परो मूर्तिर्नराणां दक्षिणे पथि |
वहति लग्नयोगेन सृष्टिसंहारकारकः || ४.४ ||
eṣa sūryaḥ paro mūrtir narāṇāṃ dakṣiṇe pathi |
vahati lagna-yogena sṛṣṭi-saṃhāra-kārakaḥ || 4.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


eṣaḥ : ([[]])
sūryaḥ : ([[]])
paraḥ : ([[]])
mūrtiḥ : ([[]])
narāṇām : ([[]])
dakṣiṇe : ([[]])
pathi : ([[]])
vahati : ([[]])
lagna-yogena : ([[]])
sṛṣṭi-saṃhāra-kārakaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


दक्षोत्तरगतिं त्यक्त्वा यदा मेरुसमो रविः |
विषुवं तद्विजानीयात्पुण्यकालं कलेवरे || ४.५ ||
dakṣottara-gatiṃ tyaktvā yadā meru-samo raviḥ |
viṣuvaṃ tad vijānīyāt puṇya-kālaṃ kalevare || 4.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dakṣottara-gatim : ([[]])
tyaktvā : ([[]])
yadā : ([[]])
meru-samaḥ : ([[]])
raviḥ : ([[]])
viṣuvat : ([[]])
tat : ([[]])
vijānīyāt : ([[]])
puṇya-kālam : ([[]])
kalevare : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ज्ञात्वा च विषुवं देहे साभ्यासवीर्यशालिनः |
उत्क्रान्तिं कालयोगेन सुखात्कुर्वन्ति योगिनः || ४.६ ||
jñātvā ca viṣuvaṃ dehe sābhyāsa-vīrya-śālinaḥ |
utkrāntiṃ kāla-yogena sukhāt kurvanti yoginaḥ || 4.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jñātvā : ([[]])
ca : ([[]])
viṣuvam : ([[]])
dehe : ([[]])
sābhyāsa-vīrya-śālinaḥ : ([[]])
utkrāntim : ([[]])
kāla-yogena : ([[]])
sukhāt : ([[]])
kurvanti : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ऋतुः सन्ध्या दिवारात्रिकलाकाष्ठाक्षणादयः |
आदानं च विसर्गश्च सर्वं च सूर्यतो भवेत् || ४.७ ||
ṛtuḥ sandhyā divā-rātri-kalā-kāṣṭhā-kṣaṇādayaḥ |
ādānaṃ ca visargaś ca sarvaṃ ca sūryato bhavet || 4.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ṛtuḥ : ([[]])
sandhyā : ([[]])
divā-rātri-kalā-kāṣṭhā-kṣaṇādayaḥ : ([[]])
ādānam : ([[]])
ca : ([[]])
visargaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
sarvam : ([[]])
ca : ([[]])
sūryataḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सूर्यसोमाभिसंबन्धो यदा भवति योगतः |
बाह्ये सृष्टिस्तदा ज्ञेया योगोऽभ्यन्तरतो भवेत् || ४.८ ||
sūrya-somābhisaṃbandho yadā bhavati yogataḥ |
bāhye sṛṣṭis tadā jñeyā yogo 'bhyantarato bhavet || 4.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sūrya-somābhisaṃbandhaḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
bhavati : ([[]])
yogataḥ : ([[]])
bāhye : ([[]])
sṛṣṭiḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
jñeyā : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
abhyantarataḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ग्रहणं तद्विजानीयाद्बाह्याभ्यन्तरतो ध्रुवम् |
बाह्ये पुण्यतमः कालो मुक्तिश्चाभ्यन्तरे भवेत् || ४.९ ||
grahaṇaṃ tad vijānīyād bāhyābhyantarato dhruvam |
bāhye puṇyatamaḥ kālo muktiś cābhyantare bhavet || 4.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


grahaṇam : ([[]])
tat : ([[]])
vijānīyāt : ([[]])
bāhyābhyantarataḥ : ([[]])
dhruvam : ([[]])
bāhye : ([[]])
puṇyatamaḥ : ([[]])
kālaḥ : ([[]])
muktiḥ : ([[]])
ca : ([[]])
abhyantare : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चन्द्रबिम्बं यदा सूर्यो गृह्णाति चाभ्रमण्डलात् |
अन्योन्यं जायते योगस्तस्माद्योगो हि भण्यते || ४.१० ||
candra-bimbaṃ yadā sūryo gṛhṇāti cābhra-maṇḍalāt |
anyonyaṃ jāyate yogas tasmād yogo hi bhaṇyate || 4.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


candra-bimbam : ([[]])
yadā : ([[]])
sūryaḥ : ([[]])
gṛhṇāti : ([[]])
ca : ([[]])
abhra-maṇḍalāt : ([[]])
anyonyam : ([[]])
jāyate : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
tasmāt : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
hi : ([[]])
bhaṇyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सूर्यो वह्निर्यदा राहुरूर्ध्वं व्रजति देहतः |
अधश्चन्द्रामृतं याति तदा मृत्युर्नृणां भवेत् || ४.११ ||
sūryo vahnir yadā rāhur ūrdhvaṃ vrajati dehataḥ |
adhaś candrāmṛtaṃ yāti tadā mṛtyur nṛṇāṃ bhavet || 4.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sūryaḥ : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
rāhuḥ : ([[]])
ūrdhvam : ([[]])
vrajati : ([[]])
dehataḥ : ([[]])
adhaḥ : ([[]])
candrāmṛtam : ([[]])
yāti : ([[]])
tadā : ([[]])
mṛtyuḥ : ([[]])
nṛṇām : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 4 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वाण्येव हि तत्त्वानि व्रजन्त्यूर्ध्वं कलेवरे |
एतौ मुक्तिप्रदौ ख्यातौ सूर्याचन्द्रमसौ तदा || ४.१२ ||
sarvāṇy eva hi tattvāni vrajanty ūrdhvaṃ kalevare |
etau mukti-pradau khyātau sūryā-candramasau tadā || 4.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarvāṇi : ([[]])
eva : ([[]])
hi : ([[]])
tattvāni : ([[]])
vrajanti : ([[]])
ūrdhvam : ([[]])
kalevare : ([[]])
etau : ([[]])
mukti-pradau : ([[]])
khyātau : ([[]])
sūryā-candramasau : ([[]])
tadā : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 5: Die Untersuchung des Feuers – vahni-vivekaḥ

Viveka 5 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कलाभिर्दशभिर्युक्तः सूर्यमण्डलमध्यतः |
वसति वस्तिदेशे च वह्निरन्नविपाचकः || ५.१ ||
kalābhir daśabhir yuktaḥ sūrya-maṇḍala-madhyataḥ |
vasati vasti-deśe ca vahnir anna-vipācakaḥ || 5.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kalābhiḥ : ([[]])
daśabhiḥ : ([[]])
yuktaḥ : ([[]])
sūrya-maṇḍala-madhyataḥ : ([[]])
vasati : ([[]])
vasti-deśe : ([[]])
ca : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
anna-vipācakaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 5 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यो वै वह्निः स वै सूर्यो यः सूर्यः स हुताशनः |
एतावेकतरौ दृष्टौ सूक्ष्मभेदेन भेदितौ || ५.२ ||
yo vai vahniḥ sa vai sūryo yaḥ sūryaḥ sa hutāśanaḥ |
etāv ekatarau dṛṣṭau sūkṣma-bhedena bheditau || 5.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yaḥ : ([[]])
vai : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
saḥ : ([[]])
vai : ([[]])
sūryaḥ : ([[]])
yaḥ : ([[]])
sūryaḥ : ([[]])
saḥ : ([[]])
hutāśanaḥ : ([[]])
etau : ([[]])
ekatarau : ([[]])
dṛṣṭau : ([[]])
sūkṣma-bhedena : ([[]])
bheditau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 5 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यावत्सूर्यस्य मध्यस्थः कालानलः कलेवरे |
तावद्बिन्दुप्रवाहो ऽयमविच्छिन्नः सुधामयः | ५.३ ||
yāvat sūryasya madhyasthaḥ kālānalaḥ kalevare |
tāvad bindu-pravāho 'yam avicchinnaḥ sudhāmayaḥ || 5.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 5 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वह्निर्बलप्रदो लोके वह्निरायुःप्रदायकः |
स्वस्थो यावदयं वह्निर्नरस्तावन्निरामयः || ५.४ ||
vahnir bala-prado loke vahnir āyuḥ-pradāyakaḥ |
svastho yāvad ayaṃ vahnir naras tāvan nirāmayaḥ || 5.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vahniḥ : ([[]])
bala-pradaḥ : ([[]])
loke : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
āyuḥ-pradāyakaḥ : ([[]])
svasthaḥ : ([[]])
yāvat : ([[]])
ayam : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
naraḥ : ([[]])
tāvat : ([[]])
nirāmayaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die allgemeine Untersuchung des Atems ("Windes") – sāmānya-vāyu-vivekaḥ

Viveka 6 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


जगतां प्राणभूताय ज्ञानरूपाय देहिनाम् |
तत्त्वानां सारभूताय नमो नाथाय वायवे || ६.१ ||
jagatāṃ prāṇa-bhūtāya jñāna-rūpāya dehinām |
tattvānāṃ sāra-bhūtāya namo nāthāya vāyave || 6.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jagatām : ([[]])
prāṇa-bhūtāya : ([[]])
jñāna-rūpāya : ([[]])
dehinām : ([[]])
tattvānām : ([[]])
sāra-bhūtāya : ([[]])
namaḥ : ([[]])
nāthāya : ([[]])
vāyave : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यस्यैकस्य प्रसादेन व्यवहारः प्रवर्तते |
पृथिव्यादीनि चत्वारि विधृतानि पृथक्पृथक् || ६.२ ||
yasyaikasya prasādena vyavahāraḥ pravartate |
pṛthivy-ādīni catvāri vidhṛtāni pṛthak pṛthak || 6.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yasya : ([[]])
ekasya : ([[]])
prasādena : ([[]])
vyavahāraḥ : ([[]])
pravartate : ([[]])
pṛthivy-ādīni : ([[]])
catvāri : ([[]])
vidhṛtāni : ([[]])
pṛthak pṛthak : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


लोकाश्च सागराः सर्वे सर्वाणि भुवनानि च |
तानि सर्वाणि तिष्ठन्ति सर्वतश्च समीरणैः || ६.३ ||
lokāś ca sāgarāḥ sarve sarvāṇi bhuvanāni ca |
tāni sarvāṇi tiṣṭhanti sarvataś ca samīraṇaiḥ || 6.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


lokāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
sāgarāḥ : ([[]])
sarve : ([[]])
sarvāṇi : ([[]])
bhuvanāni : ([[]])
ca : ([[]])
tāni : ([[]])
sarvāṇi : ([[]])
tiṣṭhanti : ([[]])
sarvataḥ : ([[]])
ca : ([[]])
samīraṇaiḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


भ्राम्यन्ति चक्रमध्यस्था ग्रहाद्या मुनिसत्तमाः |
भुवनं क्रोडतः कृत्वा महतैकेन वायुना || ६.४ ||
bhrāmyanti cakra-madhyasthā grahādyā muni-sattamāḥ |
bhuvanaṃ kroḍataḥ kṛtvā mahataikena vāyunā || 6.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bhrāmyanti : ([[]])
cakra-madhyasthā : ([[]])
grahādyāḥ : ([[]])
muni-sattamāḥ : ([[]])
bhuvanam : ([[]])
kroḍataḥ : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
mahatā : ([[]])
ekena : ([[]])
vāyunā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बाह्यमण्डलचक्रेषु यथा वायुः प्रशस्यते |
तथा शरीरमध्येषु वायुरेकः परो विभुः || ६.५ ||
bāhya-maṇḍala-cakreṣu yathā vāyuḥ praśasyate |
tathā śarīra-madhyeṣu vāyur ekaḥ paro vibhuḥ || 6.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bāhya-maṇḍala-cakreṣu : ([[]])
yathā : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
praśasyate : ([[]])
tathā : ([[]])
śarīra-madhyeṣu : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
ekaḥ : ([[]])
paraḥ : ([[]])
vibhuḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नानास्थानगतो वायुर्नानाकार्यप्रसाधकः |
देहे किमपि तत्त्वं च वायोरन्यन्न विद्यते || ६.६ ||
nānā-sthāna-gato vāyur nānā-kārya-prasādhakaḥ |
dehe kim api tattvaṃ ca vāyor anyan na vidyate || 6.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nānā-sthāna-gataḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
nānā-kārya-prasādhakaḥ : ([[]])
dehe : ([[]])
kim api : ([[]])
tattvam : ([[]])
ca : ([[]])
vāyoḥ : ([[]])
anyat : ([[]])
na : ([[]])
vidyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


हृदि प्राणो वसेन्नित्यमपानो गुदमण्डले |
समानो नाभिदेशे तु सदोदानश्च कण्ठके || ६.७ ||
hṛdi prāṇo vasen nityam apāno guda-maṇḍale |
samāno nābhi-deśe tu sadodānaś ca kaṇṭhake || 6.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


hṛdi : ([[]])
prāṇaḥ : ([[]])
vaset : ([[]])
nityam : ([[]])
apānaḥ : ([[]])
guda-maṇḍale : ([[]])
samānaḥ : ([[]])
nābhi-deśe : ([[]])
tu : ([[]])
sadā : ([[]])
udānaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
kaṇṭhake : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


व्यानो व्यापी शरीरे च प्रधानाः पञ्च वायवः |
एषां विस्तरतो भेदः कथितुं नैव शक्यते || ६.८ ||
vyāno vyāpī śarīre ca pradhānāḥ pañca vāyavaḥ |
eṣāṃ vistarato bhedaḥ kathituṃ naiva śakyate || 6.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vyānaḥ : ([[]])
vyāpī : ([[]])
śarīre : ([[]])
ca : ([[]])
pradhānāḥ : ([[]])
pañca : ([[]])
vāyavaḥ : ([[]])
eṣām : ([[]])
vistarataḥ : ([[]])
bhedaḥ : ([[]])
kathitum : ([[]])
na : ([[]])
eva : ([[]])
śakyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नागादिवायवः पञ्च तथा पञ्चेन्द्रिये गताः |
कुर्वन्ति ज्ञानसंभारं प्रेरिताश्च स्वकर्मभिः || ६.९ ||
nāgādi-vāyavaḥ pañca tathā pañcendriye gatāḥ |
kurvanti jñāna-saṃbhāraṃ preritāś ca sva-karmabhiḥ || 6.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nāgādi-vāyavaḥ : ([[]])
pañca : ([[]])
tathā : ([[]])
pañcendriye : ([[]])
gatāḥ : ([[]])
kurvanti : ([[]])
jñāna-saṃbhāram : ([[]])
preritāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
sva-karmabhiḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


असङ्ख्या वायवो देहे सन्ति यद्यप्युदाहृताः |
तदपि श्रेष्ठकर्तारौ प्राणापानौ कृतावुभौ || ६.१० ||
asaṅkhyā vāyavo dehe santi yady apy udāhṛtāḥ |
tad api śreṣṭha-kartārau prāṇāpānau kṛtāv ubhau || 6.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


asaṅkhyāḥ : ([[]])
vāyavaḥ : ([[]])
dehe : ([[]])
santi : ([[]])
yady api : ([[]])
udāhṛtāḥ : ([[]])
tad api : ([[]])
śreṣṭha-kartārau : ([[]])
prāṇāpānau : ([[]])
kṛtau : ([[]])
ubhau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्राणश्चन्द्रमयो ज्ञेयोऽपानः सूर्यमयस्तथा |
उभौ शरीरनेतारौ यातायातं प्रकुर्वतः || ६.११ ||
prāṇaś candra-mayo jñeyo'pānaḥ sūrya-mayas tathā |
ubhau śarīra-netārau yātāyātaṃ prakurvataḥ || 6.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prāṇaḥ : ([[]])
candra-mayaḥ : ([[]])
jñeyaḥ : ([[]])
apānaḥ : ([[]])
sūrya-mayaḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
ubhau : ([[]])
śarīra-netārau : ([[]])
yātāyātam : ([[]])
prakurvataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सृष्टिसंहारकर्तारौ सुखदुःखप्रदायिनौ |
एताभ्यां भूतवृद्धिश्च भूतानां च तथा क्षयः || ६.१२ ||
sṛṣṭi-saṃhāra-kartārau sukha-duḥkha-pradāyinau |
etābhyāṃ bhūta-vṛddhiś ca bhūtānāṃ ca tathā kṣayaḥ || 6.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sṛṣṭi-saṃhāra-kartārau : ([[]])
sukha-duḥkha-pradāyinau : ([[]])
etābhyām : ([[]])
bhūta-vṛddhiḥ : ([[]])
ca : ([[]])
bhūtānām : ([[]])
ca : ([[]])
tathā : ([[]])
kṣayaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अनयोर्यत्नतो योगः सदाभ्यस्यो मुमुक्षुभिः |
एतद्द्वारेण धीराणां सर्वसिद्धिः प्रजायते || ६.१३ ||
anayor yatnato yogaḥ sadābhyasyo mumukṣubhiḥ |
etad-dvāreṇa dhīrāṇāṃ sarva-siddhiḥ prajāyate || 6.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


anayoḥ : ([[]])
yatnataḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
sadābhyasyaḥ : ([[]])
mumukṣubhiḥ : ([[]])
etad-dvāreṇa : ([[]])
dhīrāṇām : ([[]])
sarva-siddhiḥ : ([[]])
prajāyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वायुतत्त्वात्परं नास्ति शरीरे च सदा विभुः |
करोति सर्वकार्याणि यतो वायुश्चिदा विना || ६.१४ ||
vāyu-tattvāt paraṃ nāsti śarīre ca sadā vibhuḥ |
karoti sarva-kāryāṇi yato vāyuś cidā vinā || 6.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vāyu-tattvāt : ([[]])
param : ([[]])
na : ([[]])
asti : ([[]])
śarīre : ([[]])
ca : ([[]])
sadā : ([[]])
vibhuḥ : ([[]])
karoti : ([[]])
sarva-kāryāṇi : ([[]])
yataḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
cidā : ([[]])
vinā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वह्निं प्रज्वाल्य यत्नेन पचत्यन्नादिकं यतः |
करोति रससंवृद्धिमेको वायुश्चितिं विना || ६.१५ ||
vahniṃ prajvālya yatnena pacaty annādikaṃ yataḥ |
karoti rasa-saṃvṛddhim eko vāyuś-citiṃ vinā || 6.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vahnim : ([[]])
prajvālya : ([[]])
yatnena : ([[]])
pacati : ([[]])
annādikam : ([[]])
yataḥ : ([[]])
karoti : ([[]])
rasa-saṃvṛddhim : ([[]])
ekaḥ : ([[]])
vāyuś-citim : ([[]])
vinā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


दृश्यन्ते ये शरीरे च व्याधयो विविधा बुधैः |
अचिन्त्यादेव जायन्ते सर्वे ते वायुसंभवाः || ६.१६ ||
dṛśyante ye śarīre ca vyādhayo vividhā budhaiḥ |
acintyād eva jāyante sarve te vāyu-saṃbhavāḥ|| 6.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dṛśyante : ([[]])
ye : ([[]])
śarīre : ([[]])
ca : ([[]])
vyādhayaḥ : ([[]])
vividhāḥ : ([[]])
budhaiḥ : ([[]])
acintyāt : ([[]])
eva : ([[]])
jāyante : ([[]])
sarve : ([[]])
te : ([[]])
vāyu-saṃbhavāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 17:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मृत्युदो मोक्षदो वायुः सृष्टिदः स्थितिदस्तथा |
चेतना वायुयोगेन बुध्यते च कलेवरे || ६.१७ ||
mṛtyudo mokṣado vāyuḥ sṛṣṭidaḥ sthitidas tathā |
cetanā vāyu-yogena budhyate ca kalevare || 6.17 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mṛtyudaḥ : ([[]])
mokṣadaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
sṛṣṭidaḥ : ([[]])
sthitidaḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
cetanā : ([[]])
vāyu-yogena : ([[]])
budhyate : ([[]])
ca : ([[]])
kalevare : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 18:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदि ब्रह्मादयो देवास्तिष्ठन्ति त्रिगुणान्विताः |
न कुर्वन्ति स्वकार्याणि यदा वायुविवर्जिताः || ६.१८ ||
yadi brahmādayo devās tiṣṭhanti tri-guṇānvitāḥ |
na kurvanti sva-kāryāṇi yadā vāyu-vivarjitāḥ || 6.18 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadi : ([[]])
brahmādayaḥ : ([[]])
devāḥ : ([[]])
tiṣṭhanti : ([[]])
tri-guṇānvitāḥ  : ([[]])
na : ([[]])
kurvanti : ([[]])
sva-kāryāṇi : ([[]])
yadā : ([[]])
vāyu-vivarjitāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 19:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तावत्सर्वाणि दृश्यन्ते तत्त्वानि विविधानि च |
वायुसिंहो यदा पाति जन्तूनां हृदि संस्थितः || ६.१९ ||
tāvat sarvāṇi dṛśyante tattvāni vividhāni ca |
vāyu-siṃho yadā pāti jantūnāṃ hṛdi saṃsthitaḥ || 6.19 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tāvat : ([[]])
sarvāṇi : ([[]])
dṛśyante : ([[]])
tattvāni : ([[]])
vividhāni  : ([[]])
ca : ([[]])
vāyu-siṃhaḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
pāti : ([[]])
jantūnām : ([[]])
hṛdi  : ([[]])
saṃsthitaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 20:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गृहीत्वा वायुखड्गं च छित्त्वा वायोर्गमागमम् |
भित्त्वा ब्रह्मादिमार्गं च भुङ्क्ष्वानन्दमयं सुखम् || ६.२० ||
gṛhītvā vāyu-khaḍgaṃ ca chittvā vāyor gamāgamam |
bhittvā brahmādi-mārgaṃ ca bhuṅkṣvānanda-mayaṃ sukham || 6.20 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


gṛhītvā : ([[]])
vāyu-khaḍgam : ([[]])
ca : ([[]])
chittvā : ([[]])
vāyor : ([[]])
gamāgamam : ([[]])
bhittvā : ([[]])
brahmādi-mārgam : ([[]])
ca : ([[]])
bhuṅkṣva : ([[]])
ānanda-mayam : ([[]])
sukham : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 6 Vers 21:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वायुयोगं परित्यज्य योऽन्ययोगं समाचरेत् |
स मूढः पर्वताग्राच्च पतति जीविताशया || ६.२१ ||
vāyu-yogaṃ parityajya yo'nya-yogaṃ samācaret |
sa mūḍhaḥ parvatāgrāc ca patati jīvitāśayā || 6.21 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vāyu-yogam : ([[]])
parityajya : ([[]])
yaḥ : ([[]])
anya-yogam : ([[]])
samācaret : ([[]])
saḥ : ([[]])
mūḍhaḥ : ([[]])
parvatāgrāt : ([[]])
ca : ([[]])
patati : ([[]])
jīvitāśayā  : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung des Bindu-Elements – bindu-tattva-vivekaḥ

Viveka 7 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बीजमेकं शरीरेषु मूलसारं प्रकीर्तितम् |
यदत्र दृश्यते लोके तत्सर्वं बीजसंभवम् || ७.१ ||
bījam ekaṃ śarīreṣu mūla-sāraṃ prakīrtitam |
yad atra dṛśyate loke tat sarvaṃ bīja-saṃbhavam || 7.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bījam : ([[]])
ekam : ([[]])
śarīreṣu : ([[]])
mūla-sāram : ([[]])
prakīrtitam : ([[]])
yat : ([[]])
atra : ([[]])
dṛśyate : ([[]])
loke : ([[]])
tat : ([[]])
sarvam : ([[]])
bīja-saṃbhavam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


धातुतत्त्वं समारब्धं बीजमस्ति सदा शिवम् |
तन्मध्ये देवताः सर्वास्तिष्ठन्ति सूक्ष्मरूपतः || ७.२ ||
dhātu-tattvaṃ samārabdhaṃ bījam asti sadā śivam |
tan-madhye devatāḥ sarvās tiṣṭhanti sūkṣma-rūpataḥ || 7.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dhātu-tattvam : ([[]])
samārabdham : ([[]])
bījam : ([[]])
asti : ([[]])
sadā : ([[]])
śivam : ([[]])
tan-madhye : ([[]])
devatāḥ : ([[]])
sarvāḥ : ([[]])
tiṣṭhanti : ([[]])
sūkṣma-rūpataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


इदं बिन्दुरिदं चन्द्र इदं बीजमिदं मदः |
इदं तत्त्वमिदं जीवः सर्वसारमयं त्विदम् || ७.३ ||
idaṃ bindur idaṃ candra idaṃ bījam idaṃ madaḥ |
idaṃ tattvam idaṃ jīvaḥ sarva-sāra-mayaṃ tv idam || 7.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


idam : ([[]])
binduḥ : ([[]])
idam : ([[]])
candraḥ : ([[]])
idam : ([[]])
bījam : ([[]])
idam : ([[]])
madaḥ : ([[]])
idam : ([[]])
tattvam : ([[]])
idam : ([[]])
jīvaḥ : ([[]])
sarva-sāra-mayam : ([[]])
tu : ([[]])
idam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


आनन्दा ये प्रकथ्यन्ते विरमान्ताः शरीरतः |
तेऽपि बिन्दूद्भवाः सर्वे ज्योत्स्ना चन्द्रभवा यथा || ७.४ ||
ānandā ye prakathyante viramāntāḥ śarīrataḥ |
te'pi bindūdbhavāḥ sarve jyotsnā candra-bhavā yathā || 7.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ānandāḥ : ([[]])
ye : ([[]])
prakathyante : ([[]])
viramāntāḥ : ([[]])
śarīrataḥ : ([[]])
te : ([[]])
api : ([[]])
bindūdbhavāḥ : ([[]])
sarve : ([[]])
jyotsnā : ([[]])
candra-bhavā : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मार्गदः स्वर्गदो बिन्दुर्मोक्षदः सुखदस्तथा |
धर्मदोऽधर्मदः सोऽपि सर्वदः सर्वदा विभुः || ७.५ ||
mārgadaḥ svargado bindur mokṣadaḥ sukhadas tathā |
dharmado'dharmadaḥ so'pi sarvadaḥ sarvadā vibhuḥ || 7.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mārgadaḥ : ([[]])
svargadaḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
mokṣadaḥ : ([[]])
sukhadaḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
dharmadaḥ : ([[]])
adharmadaḥ : ([[]])
saḥ : ([[]])
api : ([[]])
sarvadaḥ : ([[]])
sarvadā : ([[]])
vibhuḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वायुना साध्यते बिन्दुर्न चान्यद्बिन्दुसाधनम् |
यामवस्थां व्रजेद्वायुर्बिन्दुस्तामेव गच्छति || ७.६ ||
vāyunā sādhyate bindur na cānyad bindu-sādhanam |
yām avasthāṃ vrajed vāyur bindus tām eva gacchati || 7.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vāyunā : ([[]])
sādhyate : ([[]])
binduḥ : ([[]])
na : ([[]])
ca : ([[]])
anyat : ([[]])
bindu-sādhanam : ([[]])
yām : ([[]])
avasthām : ([[]])
vrajet : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
tām : ([[]])
eva : ([[]])
gacchati : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मूर्च्छितो हरते व्याधिं बद्धः खेचरतां नयेत् |
सर्वसिद्धिकरो लीनो निश्चलो मुक्तिदायकः || ७.७ ||
mūrcchito harate vyādhiṃ baddhaḥ khecaratāṃ nayet |
sarva-siddhi-karo līno niścalo mukti-dāyakaḥ || 7.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mūrcchitaḥ : ([[]])
harate : ([[]])
vyādhim : ([[]])
baddhaḥ : ([[]])
khecaratām : ([[]])
nayet : ([[]])
sarva-siddhi-karaḥ : ([[]])
līnaḥ : ([[]])
niścalaḥ : ([[]])
mukti-dāyakaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


स बिन्दुर्द्विविधो ज्ञेयः पौरुषो वनिताभवः |
बीजं च पौरुषं प्रोक्तं रजश्च स्त्रीसमुद्भवः || ७.८ ||
sa bindur dvi-vidho jñeyaḥ pauruṣo vanitā-bhavaḥ |
bījaṃ ca pauruṣaṃ proktaṃ rajaś ca strī-samudbhavaḥ || 7.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


saḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
dvi-vidhaḥ : ([[]])
jñeyaḥ : ([[]])
pauruṣaḥ : ([[]])
vanitā-bhavaḥ : ([[]])
bījam : ([[]])
ca : ([[]])
pauruṣam : ([[]])
proktam : ([[]])
rajaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
strī-samudbhavaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अनयोर्बाह्ययोगेन सृष्टिः संजायते नृणाम् |
यदाभ्यन्तरतो योगस्तदा योगीति गीयते || ७.९ ||
anayor bāhy-ayogena sṛṣṭiḥ saṃjāyate nṛṇām |
yadābhyantarato yogas tadā yogīti gīyate || 7.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


anayoḥ : ([[]])
bāhy-ayogena : ([[]])
sṛṣṭiḥ : ([[]])
saṃjāyate : ([[]])
nṛṇām : ([[]])
yadā : ([[]])
abhyantarataḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
yogī : ([[]])
iti : ([[]])
gīyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कामरूपे वसेद्बिन्दुः कूटागारस्य कोटरे |
पूर्णगिरिमुदास्पर्शाद्व्रजति मध्यमापथा || ७.१० ||
kāma-rūpe vased binduḥ kūṭāgārasya koṭare |
pūrṇa-giri-mudā-sparśād vrajati madhyamā-pathā || 7.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kāma-rūpe : ([[]])
vased : ([[]])
binduḥ : ([[]])
kūṭāgārasya : ([[]])
koṭare : ([[]])
pūrṇa-giri-mudā-sparśāt : ([[]])
vrajati : ([[]])
madhyamā-pathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


योनिमध्ये महाक्षेत्रे जवासिन्दूरसन्निभम् |
रजो वसति जन्तूनां देवीतत्त्वसमाधृतम् || ७.११ ||
yoni-madhye mahā-kṣetre javā-sindūra-sannibham |
rajo vasati jantūnāṃ devī-tattva-samādhṛtam || 7.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yoni-madhye : ([[]])
mahā-kṣetre : ([[]])
javā-sindūra-sannibham : ([[]])
rajaḥ : ([[]])
vasati : ([[]])
jantūnām : ([[]])
devī-tattva-samādhṛtam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बिन्दुश्चन्द्रमयो ज्ञेयो रजः सूर्यमयस्तथा |
अनयोः सङ्गमः साध्यः कूटागारे ऽतिदुर्घटे || ७.१२ ||
binduś candra-mayo jñeyo rajaḥ sūrya-mayas tathā |
anayoḥ saṅgamaḥ sādhyaḥ kūṭāgāre 'ti-dur-ghaṭe || 7.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


binduḥ : ([[]])
candra-mayaḥ : ([[]])
jñeyaḥ : ([[]])
rajaḥ : ([[]])
sūrya-mayaḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
anayoḥ : ([[]])
saṅgamaḥ : ([[]])
sādhyaḥ : ([[]])
kūṭāgāre : ([[]])
ati-dur-ghaṭe : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एष तत्त्वं परो धर्म एष योगः परो मतः |
एष मुक्तिप्रदो मार्ग एष गुह्यतमः परः || ७.१३ ||
eṣa tattvaṃ paro dharma eṣa yogaḥ paro mataḥ |
eṣa mukti-prado mārga eṣa guhya-tamaḥ paraḥ || 7.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


eṣaḥ : ([[]])
tattvam : ([[]])
paraḥ : ([[]])
dharmaḥ : ([[]])
eṣaḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
paraḥ  : ([[]])
mataḥ : ([[]])
eṣaḥ : ([[]])
mukti-pradaḥ : ([[]])
mārgaḥ : ([[]])
eṣaḥ : ([[]])
guhya-tamaḥ : ([[]])
paraḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बिन्दुयोगं परित्यज्य यो मोहादन्यमिच्छति |
स शाखोटकवृक्षेषु मूढो जागर्ति निष्फलम् || ७.१४ ||
bindu-yogaṃ parityajya yo mohād anyam icchati |
sa śākhoṭaka-vṛkṣeṣu mūḍho jāgarti niṣphalam || 7.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bindu-yogam : ([[]])
parityajya : ([[]])
yaḥ : ([[]])
mohāt : ([[]])
anyam : ([[]])
icchati : ([[]])
saḥ : ([[]])
śākhoṭaka-vṛkṣeṣu : ([[]])
mūḍhaḥ : ([[]])
jāgarti : ([[]])
niṣ-phalam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बिन्दुर्बद्धः शिवो बिन्दुर्बिन्दुर्विष्णुः प्रजापतिः |
बिन्दुः सर्वगतो देवो बिन्दुस्त्रैलोक्यदर्पणः || ७.१५ ||
bindur baddhaḥ śivo bindur bindur viṣṇuḥ prajā-patiḥ |
binduḥ sarva-gato devo bindus trailokya-darpaṇaḥ || 7.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


binduḥ : ([[]])
baddhaḥ : ([[]])
śivaḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
viṣṇuḥ : ([[]])
prajā-patiḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
sarva-gataḥ : ([[]])
devaḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
trailokya-darpaṇaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यथा हि साध्यते वायुस्तथा बिन्दुप्रसाधनम् |
यथावस्था भवेद्बिन्दोश्चित्तावस्था तथा तथा || ७.१६ ||
yathā hi sādhyate vāyus tathā bindu-prasādhanam |
yathāvasthā bhaved bindoś cittāvasthā tathā tathā || 7.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yathā : ([[]])
hi : ([[]])
sādhyate : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
bindu-prasādhanam : ([[]])
yathā : ([[]])
avasthā : ([[]])
bhavet : ([[]])
bindoḥ : ([[]])
cittāvasthā : ([[]])
tathā tathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 17:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चलत्ययं यदा वायुस्तदा बिन्दुश्चलः स्मृतः |
बिन्दुश्चलति यस्यायं चित्तं तस्यैव चञ्चलम् || ७.१७ ||
calaty ayaṃ yadā vāyus tadā binduś calaḥ smṛtaḥ |
binduś calati yasyāyaṃ cittaṃ tasyaiva cañcalam || 7.17 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


calati : ([[]])
ayam : ([[]])
yadā : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
binduḥ : ([[]])
calaḥ : ([[]])
smṛtaḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
calati : ([[]])
yasya : ([[]])
ayam : ([[]])
cittam : ([[]])
tasya : ([[]])
eva : ([[]])
cañcalam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 18:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वतत्त्वाधिपो देवो भवरूपी निरञ्जनः |
अयं च बिन्दुरूपेण वसति सर्वजन्तुषु || ७.१८ ||
sarva-tattvādhipo devo bhava-rūpī nirañjanaḥ |
ayaṃ ca bindu-rūpeṇa vasati sarva-jantuṣu || 7.18 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarva-tattvādhipaḥ : ([[]])
devaḥ : ([[]])
bhava-rūpī : ([[]])
nirañjanaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
ca : ([[]])
bindu-rūpeṇa : ([[]])
vasati : ([[]])
sarva-jantuṣu : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 19:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यावदेव चलो वायुस्तावद्बिन्दुश्च चञ्चलः |
यावद्बिन्दुश्चलो देहे तावच्चित्तं च चञ्चलम् || ७.१९ ||
yāvad eva calo vāyus tāvad binduś ca cañcalaḥ |
yāvad binduś calo dehe tāvac cittaṃ ca cañcalam || 7.19 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yāvat : ([[]])
eva : ([[]])
calaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
tāvat : ([[]])
binduḥ : ([[]])
ca : ([[]])
cañcalaḥ : ([[]])
yāvat  : ([[]])
binduḥ : ([[]])
calaḥ : ([[]])
dehe : ([[]])
tāvat : ([[]])
cittam : ([[]])
ca : ([[]])
cañcalam : ([[]])

Erläuterungen

Viveka 7 Vers 20:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चले बिन्दौ चले चित्ते चले वायौ च सर्वदा |
जायते म्रियते लोकः सत्यं सत्यमिदं वचः || ७.२० ||
cale bindau cale citte cale vāyau ca sarvadā |
jāyate mriyate lokaḥ satyaṃ satyam idaṃ vacaḥ || 7.20 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


cale : ([[]])
bindau : ([[]])
cale : ([[]])
citte : ([[]])
cale : ([[]])
vāyau : ([[]])
ca : ([[]])
sarvadā : ([[]])
jāyate : ([[]])
mriyate : ([[]])
lokaḥ : ([[]])
satyaṃ satyam : ([[]])
idam : ([[]])
vacaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 21:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यो वै नादः स वै बिन्दुस्तद्वै चित्तं प्रकीर्तितम् |
नादो बिन्दुश्च चित्तं च त्रिभिरैक्यं प्रसाधने || ७.२१ ||
yo vai nādaḥ sa vai bindus tad vai cittaṃ prakīrtitam |
nādo binduś ca cittaṃ ca tribhir aikyaṃ prasādhane || 7.21 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yaḥ : ([[]])
vai : ([[]])
nādaḥ : ([[]])
saḥ : ([[]])
vai : ([[]])
binduḥ : ([[]])
tat : ([[]])
vai : ([[]])
cittam  : ([[]])
prakīrtitam : ([[]])
nādaḥ : ([[]])
binduḥ : ([[]])
ca : ([[]])
cittaṃ  : ([[]])
ca : ([[]])
tribhiḥ : ([[]])
aikyam : ([[]])
prasādhane : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 22:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यद्यप्येकतया ह्येते शरीरे संव्यवस्थिताः |
तदपि साधिते वायौ सर्वे सिध्यन्ति निश्चितम् || ७.२२ ||
yady apy ekatayā hy ete śarīre saṃvyavasthitāḥ |
tad api sādhite vāyau sarve sidhyanti niścitam || 7.22 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yady api : ([[]])
ekatayā : ([[]])
hi : ([[]])
ete : ([[]])
śarīre : ([[]])
saṃvyavasthitāḥ : ([[]])
tad api : ([[]])
sādhite : ([[]])
vāyau : ([[]])
sarve : ([[]])
sidhyanti : ([[]])
niścitam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 23:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदासौ म्रियते वायुर्मध्यमामध्ययोगतः |
तदा बिन्दुश्च चित्तं च म्रियते वायुना सह || ७.२३ ||
yadāsau mriyate vāyur madhyamā-madhya-yogataḥ |
tadā binduś ca cittaṃ ca mriyate vāyunā saha || 7.23 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadā : ([[]])
asau : ([[]])
mriyate : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
madhyamā-madhya-yogataḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
binduḥ : ([[]])
ca : ([[]])
cittam : ([[]])
ca : ([[]])
mriyate : ([[]])
vāyunā : ([[]])
saha : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 24:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


व्यङ्गानि सर्वतत्त्वानि शरीरे निवसन्ति च |
चरन्ति वायुसंचारे म्रियन्ते वायुमारणात् || ७.२४ ||
vyaṅgāni sarva-tattvāni śarīre nivasanti ca |
caranti vāyu-saṃcāre mriyante vāyu-māraṇāt || 7.24 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vyaṅgāni : ([[]])
sarva-tattvāni : ([[]])
śarīre : ([[]])
nivasanti : ([[]])
ca : ([[]])
caranti : ([[]])
vāyu-saṃcāre : ([[]])
mriyante : ([[]])
vāyu-māraṇāt : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 25:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मरणं बिन्दुपातेन जीवनं बिन्दुधारणात् |
सिद्धे बिन्दौ महारत्ने सर्वसिद्धिः प्रजायते || ७.२५ ||
maraṇaṃ bindu-pātena jīvanaṃ bindu-dhāraṇāt |
siddhe bindau mahā-ratne sarva-siddhiḥ prajāyate || 7.25 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


maraṇam : ([[]])
bindu-pātena : ([[]])
jīvanam : ([[]])
bindu-dhāraṇāt : ([[]])
siddhe : ([[]])
bindau : ([[]])
mahā-ratne : ([[]])
sarva-siddhiḥ : ([[]])
prajāyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 7 Vers 26:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अधश्चन्द्रामृतं याति मरणं सर्वदेहिनाम् |
यस्याभेद्य अयं बिन्दुः स सिद्धो वज्रपञ्जरे || ७.२६ ||
adhaś candrāmṛtaṃ yāti maraṇaṃ sarva-dehinām |
yasyābhedya ayaṃ binduḥ sa siddho vajra-pañjare || 7.26 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


adhaḥ : ([[]])
candrāmṛtam : ([[]])
yāti : ([[]])
maraṇam : ([[]])
sarva-dehinām : ([[]])
yasya : ([[]])
abhedyaḥ  : ([[]])
ayam : ([[]])
binduḥ : ([[]])
saḥ : ([[]])
siddhaḥ : ([[]])
vajra-pañjare : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung des Geistes – citta-vivekaḥ

Viveka 8 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अधिष्ठाता शरीरस्य भोक्ता च सुखदुःखयोः |
चित्तं नाम हि लोकानां हृदि तिष्ठति निर्मलम् || ८.१ ||
adhiṣṭhātā śarīrasya bhoktā ca sukha-duḥkhayoḥ |
cittaṃ nāma hi lokānāṃ hṛdi tiṣṭhati nirmalam || 8.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


adhiṣṭhātā : ([[]])
śarīrasya : ([[]])
bhoktā : ([[]])
ca : ([[]])
sukha-duḥkhayoḥ : ([[]])
cittam : ([[]])
nāma : ([[]])
hi : ([[]])
lokānām : ([[]])
hṛdi : ([[]])
tiṣṭhati : ([[]])
nirmalam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शून्यमाकारतश्चित्तं प्रत्यक्षं कार्यलक्षणात् |
दुर्लक्ष्यं लक्षणातीतमस्ति मायोपमं त्विदम् || ८.२ ||
śūnyam ākārataś cittaṃ pratyakṣaṃ kārya-lakṣaṇāt |
durlakṣyaṃ lakṣaṇātītam asti māyopamaṃ tv idam || 8.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śūnyam : ([[]])
ākārataḥ : ([[]])
cittam : ([[]])
pratyakṣam : ([[]])
kārya-lakṣaṇāt : ([[]])
durlakṣyam : ([[]])
lakṣaṇātītam : ([[]])
asti : ([[]])
māyopamam : ([[]])
tu : ([[]])
idam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अविमर्द्यमदाह्यं च छेदभेदादिवर्जितम् |
चञ्चलं विकलं क्रूरं शान्तं धर्मधुरन्धरम् || ८.३ ||
avimardyam adāhyaṃ ca chedabhedādi-varjitam |
cañcalaṃ vikalaṃ krūraṃ śāntaṃ dharma-dhurandharam || 8.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


avimardyam : ([[]])
adāhyam : ([[]])
ca : ([[]])
chedabhedādi-varjitam : ([[]])
cañcalam : ([[]])
vikalam : ([[]])
krūram : ([[]])
śāntam : ([[]])
dharma-dhurandharam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


हसत्युल्लसति प्रीत्या क्रीडते मोदते मुदा |
तनोत्याजीवनं बुद्ध्या बिभेति भयतो धिया || ८.४ ||
hasaty ullasati prītyā krīḍate modate mudā |
tanoty ājīvanaṃ buddhyā bibheti bhayato dhiyā || 8.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


hasati : ([[]])
ullasati : ([[]])
prītyā : ([[]])
krīḍate : ([[]])
modate : ([[]])
mudā : ([[]])
tanoti : ([[]])
ājīvanam : ([[]])
buddhyā : ([[]])
bibheti : ([[]])
bhayataḥ : ([[]])
dhiyā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


रोदिति बन्धुशोकेन मुह्यति धनसंपदा |
क्रुध्यति शत्रुकार्येषु कामेन रमते ऽबलाम् || ८.५ ||
roditi bandhu-śokena muhyati dhana-saṃpadā |
krudhyati śatru-kāryeṣu kāmena ramate 'balām || 8.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


roditi : ([[]])
bandhu-śokena : ([[]])
muhyati : ([[]])
dhana-saṃpadā : ([[]])
krudhyati : ([[]])
śatru-kāryeṣu : ([[]])
kāmena : ([[]])
ramate : ([[]])
abalām : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चरितं चित्तरत्नस्य भाषितुं नैव शक्यते |
चक्रं सांसारिकं चित्रं चित्तादेव प्रजायते || ८.६ ||
caritaṃ citta-ratnasya bhāṣituṃ naiva śakyate |
cakraṃ sāṃsārikaṃ citraṃ cittād eva prajāyate || 8.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


caritam : ([[]])
citta-ratnasya : ([[]])
bhāṣitum : ([[]])
na : ([[]])
eva : ([[]])
śakyate : ([[]])
cakram : ([[]])
sāṃsārikam : ([[]])
citram : ([[]])
cittāt : ([[]])
eva : ([[]])
prajāyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


धर्मश्चार्थश्च कामश्च मोक्षो यद्गीयते बुधैः |
तत्सर्वं चेतसो रूपं चित्तादन्यन्न दृश्यते || ८.७ ||
dharmaś cārthaś ca kāmaś ca mokṣo yad gīyate budhaiḥ |
tat sarvaṃ cetaso rūpaṃ cittād anyan na dṛśyate || 8.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dharmaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
arthaḥ  : ([[]])
ca : ([[]])
kāmaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
mokṣaḥ : ([[]])
yat : ([[]])
gīyate : ([[]])
budhaiḥ : ([[]])
tat : ([[]])
sarvam : ([[]])
cetasaḥ : ([[]])
rūpam : ([[]])
cittāt : ([[]])
anyat : ([[]])
na : ([[]])
dṛśyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


साध्यमेकं च चित्तत्त्वं सर्वेषामेव दर्शने |
इत्यवलोक्य तन्त्राणि शून्ये पतत्यपण्डितः || ८.८ ||
sādhyam ekaṃ ca cit-tattvaṃ sarveṣām eva darśane |
ity avalokya tantrāṇi śūnye pataty apaṇḍitaḥ || 8.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sādhyam : ([[]])
ekam : ([[]])
ca : ([[]])
cit-tattvam : ([[]])
sarveṣām : ([[]])
eva : ([[]])
darśane : ([[]])
iti : ([[]])
avalokya : ([[]])
tantrāṇi : ([[]])
śūnye : ([[]])
patati : ([[]])
apaṇḍitaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


स्वाधिष्ठानेन योगेन यस्तु चित्तं प्रसाध्यति |
शिलां चर्वति मोहेन तृषितः खं पिबत्यपि || ८.९ ||
svādhiṣṭhānena yogena yas tu cittaṃ prasādhyati |
śilāṃ carvati mohena tṛṣitaḥ khaṃ pibaty api || 8.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


svādhiṣṭhānena : ([[]])
yogena : ([[]])
yaḥ : ([[]])
tu : ([[]])
cittam : ([[]])
prasādhyati : ([[]])
śilām : ([[]])
carvati : ([[]])
mohena : ([[]])
tṛṣitaḥ : ([[]])
kham : ([[]])
pibati : ([[]])
api : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


असिद्धपदमारूढो गुरुप्रसादवर्जितः |
अगोत्रः पापसंपूर्णश्चित्तं शून्यं प्रवर्तयेत् || ८.१० ||
asiddha-padam ārūḍho guru-prasāda-varjitaḥ |
agotraḥ pāpa-saṃpūrṇaś cittaṃ śūnyaṃ pravartayet || 8.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


asiddha-padam : ([[]])
ārūḍhaḥ : ([[]])
guru-prasāda-varjitaḥ : ([[]])
agotraḥ : ([[]])
pāpa-saṃpūrṇaḥ : ([[]])
cittam : ([[]])
śūnyam : ([[]])
pravartayet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नाग्निना जीयते वह्निर्वातेन पवनं यथा |
पानीयेन च पानीयं तथा चित्तेन मानसम् || ८.११ ||
nāgninā jīyate vahnir vātena pavanaṃ yathā |
pānīyena ca pānīyaṃ tathā cittena mānasam || 8.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


na : ([[]])
agninā : ([[]])
jīyate : ([[]])
vahnir : ([[]])
vātena : ([[]])
pavanam : ([[]])
yathā : ([[]])
pānīyena : ([[]])
ca : ([[]])
pānīyam : ([[]])
tathā : ([[]])
cittena : ([[]])
mānasam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


खड्गश्छिनत्ति नात्मानं यदि तीक्ष्णतरो भवेत् |
सुदान्तचित्तसन्तान आत्मना नैव साध्यते || ८.१२ ||
khaḍgaś chinatti nātmānaṃ yadi tīkṣṇataro bhavet |
sudānta-citta-santāna ātmanā naiva sādhyate || 8.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


khaḍgaḥ : ([[]])
chinatti : ([[]])
na : ([[]])
ātmānam : ([[]])
yadi : ([[]])
tīkṣṇataraḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])
sudānta-citta-santānaḥ : ([[]])
ātmanā : ([[]])
na : ([[]])
eva  : ([[]])
sādhyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


निरालम्बे सदा चित्ते यः करोत्यवलम्बनम् |
स स्वपिति समुद्रान्ते नभसि वा सुखाशया || ८.१३ ||
nirālambe sadā citte yaḥ karoty avalambanam |
sa svapiti samudrānte nabhasi vā sukhāśayā || 8.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nirālambe : ([[]])
sadā : ([[]])
citte : ([[]])
yaḥ : ([[]])
karoti : ([[]])
avalambanam : ([[]])
saḥ : ([[]])
svapiti : ([[]])
samudrānte : ([[]])
nabhasi : ([[]])
 : ([[]])
sukhāśayā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


स्वयं सर्वगतं चित्तं बुद्ध्यावलोक्यते यदि |
तदा बाह्यगतेनैव स्मर्तव्यं बाह्यचित्ततः || ८.१४ ||
svayaṃ sarva-gataṃ cittaṃ buddhyāvalokyate yadi |
tadā bāhya-gatenaiva smartavyaṃ bāhya-cittataḥ || 8.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


svayam : ([[]])
sarva-gatam : ([[]])
cittam : ([[]])
buddhyā : ([[]])
avalokyate : ([[]])
yadi : ([[]])
tadā : ([[]])
bāhya-gatena : ([[]])
eva : ([[]])
smartavyam : ([[]])
bāhya-cittataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ये बुद्ध्या तन्त्रनिर्यासं कुर्वते चित्तनिग्रहम् |
अनिवर्तकमार्गेषु मत्स्योपमाः पतन्ति ते || ८.१५ ||
ye buddhyā tantra-niryāsaṃ kurvate citta-nigraham |
anivartaka-mārgeṣu matsyopamāḥ patanti te || 8.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ye : ([[]])
buddhyā : ([[]])
tantra-niryāsam : ([[]])
kurvate : ([[]])
citta-nigraham : ([[]])
anivartaka-mārgeṣu : ([[]])
matsyopamāḥ : ([[]])
patanti : ([[]])
te : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


उक्तं सर्वज्ञपादैश्च लोकानुग्रहहेतुना |
श्रूयतां सत्यभावेन मृषाज्ञानविवर्जिताः || ८.१६ ||
uktaṃ sarva-jña-pādaiś ca lokānugraha-hetunā |
śrūyatāṃ satya-bhāvena mṛṣā-jñāna-vivarjitāḥ || 8.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


uktam : ([[]])
sarva-jña-pādaiḥ : ([[]])
ca : ([[]])
lokānugraha-hetunā : ([[]])
śrūyatām : ([[]])
satya-bhāvena : ([[]])
mṛṣā-jñāna-vivarjitāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 17:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्राणारूढं सदा चित्तं विजानीयात्कलेवरे |
यत्र देशे वसेद्वायुस्तत्र चित्तं वसेद्ध्रुवम् || ८.१७ ||
prāṇārūḍhaṃ sadā cittaṃ vijānīyāt kalevare |
yatra deśe vased vāyus tatra cittaṃ vased dhruvam || 8.17 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prāṇārūḍham : ([[]])
sadā : ([[]])
cittam : ([[]])
vijānīyāt : ([[]])
kalevare : ([[]])
yatra : ([[]])
deśe : ([[]])
vaset : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
tatra : ([[]])
cittam : ([[]])
vaset : ([[]])
dhruvam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 18:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्पादिदष्टदेशे तु दैवाद्वायुविवर्जिते |
न वेत्ति चित्तसन्तानं तत्र मांसविदारणात् || ८.१८ ||
sarpādi-daṣṭa-deśe tu daivād vāyu-vivarjite |
na vetti citta-santānaṃ tatra māṃsa-vidāraṇāt || 8.18 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarpādi-daṣṭa-deśe : ([[]])
tu : ([[]])
daivāt : ([[]])
vāyu-vivarjite : ([[]])
na : ([[]])
vetti : ([[]])
citta-santānam : ([[]])
tatra : ([[]])
māṃsa-vidāraṇāt : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 19:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यावद्वायुप्रचारो ऽयं दृश्यते सव्यवामतः |
चित्तमेव तदा जन्तोर्भुङ्क्ते प्रकृतिजं गुणम् || ८.१९ ||
yāvad vāyu-pracāro 'yaṃ dṛśyate savya-vāmataḥ |
cittam eva tadā jantor bhuṅkte prakṛti-jaṃ guṇam || 8.19 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yāvat : ([[]])
vāyu-pracāraḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
dṛśyate : ([[]])
savya-vāmataḥ : ([[]])
cittam : ([[]])
eva : ([[]])
tadā : ([[]])
jantoḥ : ([[]])
bhuṅkte : ([[]])
prakṛti-jam : ([[]])
guṇam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 20:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


उभयोर्गतिभङ्गेन वायुर्मध्यगतो यदा |
गृहीत्वा सर्वतत्त्वानि चित्तं सर्वगतं तदा || ८.२० ||
ubhayor gati-bhaṅgena vāyur madhya-gato yadā |
gṛhītvā sarva-tattvāni cittaṃ sarva-gataṃ tadā || 8.20 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ubhayoḥ : ([[]])
gati-bhaṅgena : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
madhya-gataḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
gṛhītvā : ([[]])
sarva-tattvāni : ([[]])
cittam : ([[]])
sarva-gatam : ([[]])
tadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 8 Vers 21:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तदा ज्ञानं तदा ध्यानं तदा सिद्धिस्तदामृतम् |
त्रिवज्राणां समावेशस्तदा वै जायते ध्रुवम् || ८.२१ ||
tadā jñānaṃ tadā dhyānaṃ tadā siddhis tadāmṛtam |
tri-vajrāṇāṃ samāveśas tadā vai jāyate dhruvam || 8.21 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tadā : ([[]])
jñānam : ([[]])
tadā : ([[]])
dhyānam : ([[]])
tadā : ([[]])
siddhiḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
amṛtam : ([[]])
tri-vajrāṇām : ([[]])
samāveśaḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
vai : ([[]])
jāyate : ([[]])
dhruvam : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 9: Die Untersuchung der prakṛti – prakṛti-vivekaḥ

Viveka 9 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्रकृतिरेव चित्तस्य महाबन्धः प्रकीर्तितः |
मरणं वायुतत्त्वस्य नाशं च वपुषः स्मृतः || ९.१ ||
prakṛtir eva cittasya mahā-bandhaḥ prakīrtitaḥ |
maraṇaṃ vāyu-tattvasya nāśaṃ ca vapuṣaḥ smṛtaḥ || 9.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prakṛtiḥ : ([[]])
eva : ([[]])
cittasya : ([[]])
mahā-bandhaḥ : ([[]])
prakīrtitaḥ : ([[]])
maraṇam : ([[]])
vāyu-tattvasya : ([[]])
nāśam : ([[]])
ca : ([[]])
vapuṣaḥ : ([[]])
smṛtaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सुकृतं दुष्कृतं चैव यत्कृतं पूर्वजन्मनि |
सर्वं प्रकृतिरूपेण शरीरे ऽवस्थितं सदा || ९.२ ||
su-kṛtaṃ duṣ-kṛtaṃ caiva yat kṛtaṃ pūrva-janmani |
sarvaṃ prakṛti-rūpeṇa śarīre 'vasthitaṃ sadā || 9.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


su-kṛtam : ([[]])
duṣ-kṛtam : ([[]])
ca : ([[]])
eva : ([[]])
yat : ([[]])
kṛtam : ([[]])
pūrva-janmani : ([[]])
sarvam : ([[]])
prakṛti-rūpeṇa : ([[]])
śarīre : ([[]])
avasthitam : ([[]])
sadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्रकृतिर्द्विविधा ज्ञेया शारीरी चित्तसंभवा |
शारीरी वातपित्ताद्या चैत्तिकी बुद्धिगोचरा || ९.३ ||
prakṛtir dvi-vidhā jñeyā śārīrī citta-saṃbhavā |
śārīrī vāta-pittādyā caittikī buddhi-gocarā || 9.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prakṛtir : ([[]])
dvi-vidhā : ([[]])
jñeyā : ([[]])
śārīrī : ([[]])
citta-saṃbhavā : ([[]])
śārīrī : ([[]])
vāta-pittādyā : ([[]])
caittikī : ([[]])
buddhi-gocarā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सुखदुःखादिकं चित्ते क्षणिकं यदुत्पद्यते |
बुद्धिप्रभृतयो यो च ते सर्वे प्रकृतेर्गुणाः || ९.४ ||
sukha-duḥkhādikaṃ citte kṣaṇikaṃ yad utpadyate |
buddhi-prabhṛtayo yo ca te sarve prakṛter guṇāḥ || 9.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sukha-duḥkhādikam : ([[]])
citte : ([[]])
kṣaṇikam : ([[]])
yat : ([[]])
utpadyate : ([[]])
buddhi-prabhṛtayaḥ : ([[]])
yaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
te : ([[]])
sarve : ([[]])
prakṛteḥ : ([[]])
guṇāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चित्ताद्या याः प्रणश्यन्ति भवन्ति च क्षणं क्षणम् |
चित्तप्रकृतयस्तास्ताः सागरादुर्मयो यथा || ९.५ ||
cittādyā yāḥ praṇaśyanti bhavanti ca kṣaṇaṃ kṣaṇam |
citta-prakṛtayas tās tāḥ sāgarād urmayo yathā || 9.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


cittādyāḥ : ([[]])
yāḥ : ([[]])
praṇaśyanti : ([[]])
bhavanti : ([[]])
ca : ([[]])
kṣaṇaṃ kṣaṇam : ([[]])
citta-prakṛtayaḥ : ([[]])
tās tāḥ : ([[]])
sāgarāt : ([[]])
urmayaḥ : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यावत्प्रकृतयः सन्ति तावच्चित्तं मलीमसम् |
नष्टे प्रकृतिसङ्घाते चित्तं निर्मलतां व्रजेत् || ९.६ ||
yāvat prakṛtayaḥ santi tāvac cittaṃ malīmasam |
naṣṭe prakṛti-saṅghāte cittaṃ nirmalatāṃ vrajet || 9.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yāvat : ([[]])
prakṛtayaḥ : ([[]])
santi : ([[]])
tāvat : ([[]])
cittam : ([[]])
malīmasam : ([[]])
naṣṭe : ([[]])
prakṛti-saṅghāte : ([[]])
cittam : ([[]])
nirmalatām : ([[]])
vrajet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


देहे प्रकृतयः ख्याता वातपित्तकफादयः |
चित्तमाक्षिप्य कुर्वन्ति ते ऽपि कार्याणि सर्वदा || ९.७ ||
dehe prakṛtayaḥ khyātā vāta-pitta-kaphādayaḥ |
cittam ākṣipya kurvanti te 'pi kāryāṇi sarvadā || 9.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dehe : ([[]])
prakṛtayaḥ : ([[]])
khyātāḥ : ([[]])
vāta-pitta-kaphādayaḥ : ([[]])
cittam : ([[]])
ākṣipya : ([[]])
kurvanti : ([[]])
te : ([[]])
api : ([[]])
kāryāṇi : ([[]])
sarvadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वातः पञ्चविधो ज्ञेयः पित्तं पञ्चविधं स्मृतम् |
कफः पञ्चविधः ख्यातो मूलप्रकृतयः स्मृताः || ९.८ ||
vātaḥ pañca-vidho jñeyaḥ pittaṃ pañca-vidhaṃ smṛtam |
kaphaḥ pañca-vidhaḥ khyāto mūla-prakṛtayaḥ smṛtāḥ || 9.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vātaḥ : ([[]])
pañca-vidhaḥ : ([[]])
jñeyaḥ : ([[]])
pittam : ([[]])
pañca-vidham : ([[]])
smṛtam : ([[]])
kaphaḥ : ([[]])
pañca-vidhaḥ : ([[]])
khyātaḥ : ([[]])
mūla-prakṛtayaḥ : ([[]])
smṛtāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वायुना सह योगेन पुंसः कर्मानुसारतः |
कुर्वन्ति दुःखभोगाय व्याधीन्वा मरणाय वा || ९.९ ||
vāyunā saha yogena puṃsaḥ karmānusārataḥ |
kurvanti duḥkha-bhogāya vyādhīn vā maraṇāya vā || 9.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vāyunā : ([[]])
saha : ([[]])
yogena : ([[]])
puṃsaḥ : ([[]])
karmānusārataḥ : ([[]])
kurvanti : ([[]])
duḥkha-bhogāya : ([[]])
vyādhīn : ([[]])
 : ([[]])
maraṇāya : ([[]])
 : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


क्षुधा निद्रा तृषा मूर्च्छा शीतसन्तापसंभवाः |
संभवन्ति च ये भावास्ते सर्वे प्रकृतेर्गुणाः || ९.१० ||
kṣudhā nidrā tṛṣā mūrcchā śīta-santāpa-saṃbhavāḥ |
saṃbhavanti ca ye bhāvās te sarve prakṛter guṇāḥ || 9.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kṣudhā : ([[]])
nidrā : ([[]])
tṛṣā : ([[]])
mūrcchā : ([[]])
śīta-santāpa-saṃbhavāḥ : ([[]])
saṃbhavanti : ([[]])
ca : ([[]])
ye : ([[]])
bhāvāḥ : ([[]])
te : ([[]])
sarve : ([[]])
prakṛteḥ : ([[]])
guṇāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वलिं च पलितं कुष्ठं बाधिर्यं मूकतां तथा |
प्रकृतिः कुरुते देहे काणं खञ्जं च कुब्जकम् || ९.११ ||
valiṃ ca palitaṃ kuṣṭhaṃ bādhiryaṃ mūkatāṃ tathā |
prakṛtiḥ kurute dehe kāṇaṃ khañjaṃ ca kubjakam || 9.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


valim : ([[]])
ca : ([[]])
palitam : ([[]])
kuṣṭham : ([[]])
bādhiryam : ([[]])
mūkatām : ([[]])
tathā : ([[]])
prakṛtiḥ : ([[]])
kurute : ([[]])
dehe : ([[]])
kāṇam : ([[]])
khañjam : ([[]])
ca : ([[]])
kubjakam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


येषां प्रकृतयो देहे निवसन्ति पुरःसराः |
तेषां न जायते योगो वने बीजाङ्कुरो यथा || ९.१२ ||
yeṣāṃ prakṛtayo dehe nivasanti puraḥ-sarāḥ |
teṣāṃ na jāyate yogo vane bījāṅkuro yathā || 9.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yeṣām : ([[]])
prakṛtayaḥ : ([[]])
dehe : ([[]])
nivasanti : ([[]])
puraḥ-sarāḥ : ([[]])
teṣām : ([[]])
na : ([[]])
jāyate : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
vane : ([[]])
bījāṅkuraḥ : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नष्टे प्रकृतिसङ्घाते वायुना सह योगतः |
तदा संजायते ज्ञानं निशान्ते भास्करो यथ || ९.१३ ||
naṣṭe prakṛti-saṅghāte vāyunā saha yogataḥ |
tadā saṃjāyate jñānaṃ niśānte bhāskaro yatha || 9.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


naṣṭe : ([[]])
prakṛti-saṅghāte : ([[]])
vāyunā : ([[]])
saha : ([[]])
yogataḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
saṃjāyate : ([[]])
jñānam : ([[]])
niśānte : ([[]])
bhāskaraḥ : ([[]])
yatha : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 9 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्रकृत्या खाद्यते विश्वं सा केनापि न खाद्यते |
प्रसादात्खादिता येन मरणं तेन खादितम् || ९.१४ ||
prakṛtyā khādyate viśvaṃ sā kenāpi na khādyate |
prasādāt khāditā yena maraṇaṃ tena khāditam || 9.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prakṛtyā : ([[]])
khādyate : ([[]])
viśvam : ([[]])
 : ([[]])
kenāpi : ([[]])
na : ([[]])
khādyate : ([[]])
prasādāt : ([[]])
khāditā : ([[]])
yena : ([[]])
maraṇam : ([[]])
tena : ([[]])
khāditam : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung der guṇas – guṇa-vivekaḥ

Viveka 10 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गुणाः सांसारिकाणां च निवसन्ति कलेवरे |
प्रकृतेरेव जायन्ते ते ऽपि सत्त्वरजस्तमाः || १०.१ ||
guṇāḥ sāṃsārikāṇāṃ ca nivasanti kalevare |
prakṛter eva jāyante te 'pi sattva-rajas-tamāḥ || 10.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


guṇāḥ : ([[]])
sāṃsārikāṇām : ([[]])
ca : ([[]])
nivasanti : ([[]])
kalevare : ([[]])
prakṛter : ([[]])
eva : ([[]])
jāyante : ([[]])
te : ([[]])
api : ([[]])
sattva-rajas-tamāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


निबद्धस्त्रिगुणैः पिण्डो निबद्धं चित्तमेव च |
तेषां समासतो भेदः श्रूयतां च यथोदितः || १०.२ ||
nibaddhas tri-guṇaiḥ piṇḍo nibaddhaṃ cittam eva ca |
teṣāṃ samāsato bhedaḥ śrūyatāṃ ca yathoditaḥ || 10.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nibaddhaḥ : ([[]])
tri-guṇaiḥ : ([[]])
piṇḍaḥ : ([[]])
nibaddham : ([[]])
cittam : ([[]])
eva : ([[]])
ca : ([[]])
teṣāṃ : ([[]])
samāsataḥ : ([[]])
bhedaḥ : ([[]])
śrūyatām : ([[]])
ca : ([[]])
yathoditaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यद्यप्येते गुणा लोके भण्यन्ते समभाषया |
तदपि सात्त्विको भावो जायते ऽंशसहस्रतः || १०.३ ||
yady apy ete guṇā loke bhaṇyante sama-bhāṣayā |
tad api sāttviko bhāvo jāyate 'ṃśa-sahasrataḥ || 10.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yady api : ([[]])
ete : ([[]])
guṇāḥ : ([[]])
loke : ([[]])
bhaṇyante : ([[]])
sama-bhāṣayā : ([[]])
tad api : ([[]])
sāttvikaḥ : ([[]])
bhāvaḥ : ([[]])
jāyate : ([[]])
aṃśa-sahasrataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


लोभक्रोधक्षुधागर्हाहिंसादम्भमृषाभवम् |
यदत्र दृश्यते मर्त्ये तत्सर्वं तमसोभवम् || १०.४ ||
lobha-krodha-kṣudhā-garhā-hiṃsā-dambha-mṛṣā-bhavam |
yad atra dṛśyate martye tat sarvaṃ tamaso-bhavam || 10.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


lobha-krodha-kṣudhā-garhā-hiṃsā-dambha-mṛṣā-bhavam : ([[]])
yat : ([[]])
atra : ([[]])
dṛśyate : ([[]])
martye : ([[]])
tat : ([[]])
sarvam : ([[]])
tamaso-bhavam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


निद्रा तन्द्रा तथाज्ञानमालस्यं स्मृतिलोपता |
तमस्येव प्रजायन्ते प्रधानं मरणान्तिकम् || १०.५ ||
nidrā tandrā tathājñānam ālasyaṃ smṛti-lopatā |
tamasy eva prajāyante pradhānaṃ maraṇāntikam || 10.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nidrā : ([[]])
tandrā : ([[]])
tathā : ([[]])
ajñānam : ([[]])
ālasyam : ([[]])
smṛti-lopatā : ([[]])
tamasi : ([[]])
eva : ([[]])
prajāyante : ([[]])
pradhānam : ([[]])
maraṇāntikam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गीतं नृत्यं तथा वाद्यं वस्त्रं चैव विलेपनम् |
हसनं कथनं कामात्सर्वमेतद्रजोभवम् || १०.६ ||
gītaṃ nṛtyaṃ tathā vādyaṃ vastraṃ caiva vilepanam |
hasanaṃ kathanaṃ kāmāt sarvam etad rajo-bhavam || 10.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


gītam : ([[]])
nṛtyam : ([[]])
tathā : ([[]])
vādyam : ([[]])
vastram : ([[]])
ca : ([[]])
eva : ([[]])
vilepanam : ([[]])
hasanam : ([[]])
kathanam : ([[]])
kāmāt : ([[]])
sarvam : ([[]])
etat : ([[]])
rajo-bhavam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


स्त्रीणां सङ्गाशया भावाः क्रियन्ते ये क्षणं क्षनम् |
प्रवृत्तिर्मैथुने या च प्रधानं रजसो गुणः || १०.७ ||
strīṇāṃ saṅgāśayā bhāvāḥ kriyante ye kṣaṇaṃ kṣanam |
pravṛttir maithune yā ca pradhānaṃ rajaso guṇaḥ || 10.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


strīṇām : ([[]])
saṅgāśayā : ([[]])
bhāvāḥ : ([[]])
kriyante : ([[]])
ye : ([[]])
kṣaṇaṃ kṣanam : ([[]])
pravṛttiḥ : ([[]])
maithune : ([[]])
 : ([[]])
ca : ([[]])
pradhānam : ([[]])
rajasaḥ : ([[]])
guṇaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


रजस्तमोभिभूतं च शरीरं सर्वदा स्थितम् |
विनाशमनयोः कृत्वा सत्त्वमुत्पद्यते ध्रुवम् || १०.८ ||
rajas-tamobhibhūtaṃ ca śarīraṃ sarvadā sthitam |
vināśam anayoḥ kṛtvā sattvam utpadyate dhruvam || 10.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


rajas-tamo-bhibhūtam : ([[]])
ca : ([[]])
śarīram : ([[]])
sarvadā : ([[]])
sthitam : ([[]])
vināśam : ([[]])
anayoḥ : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
sattvam : ([[]])
utpadyate : ([[]])
dhruvam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


उत्पन्ने सात्त्विके भावे सत्यार्थो जायते नृणाम् |
सत्यार्थे च सति ज्ञानं निर्मलं भवति स्फुटम् || १०.९ ||
utpanne sāttvike bhāve satyārtho jāyate nṛṇām |
satyārthe ca sati jñānaṃ nirmalaṃ bhavati sphuṭam || 10.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


utpanne : ([[]])
sāttvike : ([[]])
bhāve : ([[]])
satyārthaḥ : ([[]])
jāyate : ([[]])
nṛṇām : ([[]])
satyārthe : ([[]])
ca : ([[]])
sati : ([[]])
jñānam : ([[]])
nirmalam : ([[]])
bhavati : ([[]])
sphuṭam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


रजस्तमोभ्यां संयुक्ते शरीरे दोषपूरिते |
यो ऽत्र ब्रवीत्यहं ज्ञानी सो ऽज्ञानी वातुलः स्मृतः || १०.१० ||
rajas-tamobhyāṃ saṃyukte śarīre doṣa-pūrite |
yo 'tra bravīty ahaṃ jñānī so 'jñānī vātulaḥ smṛtaḥ || 10.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


rajas-tamobhyām : ([[]])
saṃyukte : ([[]])
śarīre : ([[]])
doṣa-pūrite : ([[]])
yaḥ : ([[]])
atra : ([[]])
bravīti : ([[]])
aham : ([[]])
jñānī : ([[]])
saḥ : ([[]])
ajñānī : ([[]])
vātulaḥ : ([[]])
smṛtaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 10 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


स्वाधिष्ठानेन योगेन न क्षीयेते गुणौ नृणाम् |
अस्ति मुद्रा विशेषेण गुरुमुखाब्जसंभवा || १०.११ ||
svādhiṣṭhānena yogena na kṣīyete guṇau nṛṇām |
asti mudrā viśeṣeṇa guru-mukhābja-saṃbhavā || 10.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


svādhiṣṭhānena : ([[]])
yogena : ([[]])
na : ([[]])
kṣīyete : ([[]])
guṇau : ([[]])
nṛṇām : ([[]])
asti : ([[]])
mudrā : ([[]])
viśeṣeṇa : ([[]])
guru-mukhābja-saṃbhavā : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 11: Die Untersuchung der mahā-mudrā – mahāmudrā-vivekaḥ

Viveka 11 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कथ्यते ऽसौ महामुद्रा सर्वतन्त्रेषु गोपिता |
यां संप्राप्य मनुष्याश्च भवन्ति सुरपूजिताः || ११.१ ||
kathyate 'sau mahā-mudrā sarva-tantreṣu gopitā |
yāṃ saṃprāpya manuṣyāś ca bhavanti sura-pūjitāḥ || 11.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung

kathyate : ([[]])
asau : ([[]])
mahā-mudrā : ([[]])
sarva-tantreṣu : ([[]])
gopitā : ([[]])
yām : ([[]])
saṃprāpya : ([[]])
manuṣyāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
bhavanti : ([[]])
sura-pūjitāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


जन्मकोटिसहस्रेण कृत्वा सत्कर्मविस्तरम् |
एनां प्राप्य भवाम्भोधेः पारं गच्छन्ति योगिनः || ११.२ ||
janma-koṭi-sahasreṇa kṛtvā sat-karma-vistaram |
enāṃ prāpya bhavāmbhodheḥ pāraṃ gacchanti yoginaḥ || 11.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


janma-koṭi-sahasreṇa : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
sat-karma-vistaram : ([[]])
enām : ([[]])
prāpya : ([[]])
bhavāmbhodheḥ : ([[]])
pāram : ([[]])
gacchanti : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


योनिं संपीड्य वामेन पादमूलेन यत्नतः |
सव्यं प्रसारितं पादं कराभ्यां धारयेद्दृढम् || ११.३ ||
yoniṃ saṃpīḍya vāmena pāda-mūlena yatnataḥ |
savyaṃ prasāritaṃ pādaṃ karābhyāṃ dhārayed dṛḍham || 11.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yonim : ([[]])
saṃpīḍya : ([[]])
vāmena : ([[]])
pāda-mūlena : ([[]])
yatnataḥ : ([[]])
savyam : ([[]])
prasāritam : ([[]])
pādam : ([[]])
karābhyām : ([[]])
dhārayet : ([[]])
dṛḍham : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


आसने कटिमारोप्य चिबुकं हृदयोपरि |
नव द्वाराणि संयम्य कुक्षिमापूर्य वायुना || ११.४ ||
āsane kaṭim āropya cibukaṃ hṛdayopari |
nava dvārāṇi saṃyamya kukṣim āpūrya vāyunā || 11.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


āsane : ([[]])
kaṭim : ([[]])
āropya : ([[]])
cibukam : ([[]])
hṛdayopari : ([[]])
nava : ([[]])
dvārāṇi : ([[]])
saṃyamya : ([[]])
kukṣim : ([[]])
āpūrya : ([[]])
vāyunā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चित्तं चतुःपथे कृत्वा आरभेत्प्राणयन्त्रणम् |
चन्द्रार्कयोर्गतिं भन्क्त्वा कुर्याद्वायुनिवारणम् || ११.५ ||
cittaṃ catuḥ-pathe kṛtvā ārabhet prāṇa-yantraṇam |
candrārkayor gatiṃ bhanktvā kuryād vāyu-nivāraṇam || 11.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


cittam : ([[]])
catuḥ-pathe : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
ārabhet : ([[]])
prāṇa-yantraṇam : ([[]])
candrārkayoḥ : ([[]])
gatim : ([[]])
bhanktvā : ([[]])
kuryāt : ([[]])
vāyu-nivāraṇam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


जारणेयं कषायस्य चारणं बिन्दुनादयोः |
चालनं सर्वनाडीनामनलस्य च दीपनम् || ११.६ ||
jāraṇeyaṃ kaṣāyasya cāraṇaṃ bindu-nādayoḥ |
cālanaṃ sarva-nāḍīnām analasya ca dīpanam || 11.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jāraṇā : ([[]])
iyam : ([[]])
kaṣāyasya : ([[]])
cāraṇam : ([[]])
bindu-nādayoḥ : ([[]])
cālanam : ([[]])
sarva-nāḍīnām : ([[]])
analasya : ([[]])
ca : ([[]])
dīpanam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कायवाक्चित्तयोगेन कायवाक्चित्तसाधनम् |
भवेदभ्यासतो ऽवश्यं मार्गारूढस्य योगिनः || ११.७ ||
kāya-vāk-citta-yogena kāya-vāk-citta-sādhanam |
bhaved abhyāsato 'vaśyaṃ mārgārūḍhasya yoginaḥ || 11.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kāya-vāk-citta-yogena : ([[]])
kāya-vāk-citta-sādhanam : ([[]])
bhavet : ([[]])
abhyāsataḥ : ([[]])
avaśyam : ([[]])
mārgārūḍhasya : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अनया मुद्रया सर्वं जायते योगिनो ध्रुवम् |
तस्मादेनां प्रयत्नेन महामुद्रां समभ्यसेत् || ११.८ ||
anayā mudrayā sarvaṃ jāyate yogino dhruvam |
tasmād enāṃ prayatnena mahā-mudrāṃ samabhyaset || 11.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


anayā : ([[]])
mudrayā : ([[]])
sarvam : ([[]])
jāyate : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])
dhruvam : ([[]])
tasmāt : ([[]])
enām : ([[]])
prayatnena : ([[]])
mahā-mudrām : ([[]])
samabhyaset : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वासामेव मुद्राणां महतीयं स्वयंभुवा |
महामुद्रां च तेनैनां वदन्ति च बुधोत्तमाः || ११.९ ||
sarvāsām eva mudrāṇāṃ mahatīyaṃ svayaṃ-bhuvā |
mahā-mudrāṃ ca tenaināṃ vadanti ca budhottamāḥ || 11.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarvāsām : ([[]])
eva : ([[]])
mudrāṇām : ([[]])
mahatīyam : ([[]])
svayaṃ-bhuvā : ([[]])
mahā-mudrām : ([[]])
ca : ([[]])
tena : ([[]])
enām : ([[]])
vadanti : ([[]])
ca : ([[]])
budhottamāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अनया बाध्यते मृत्युर्हितेयं तेन सर्वदा |
चेतसा विधृता येन यन्त्रं तेनैव निर्जितम् || ११.१० ||
anayā bādhyate mṛtyur hiteyaṃ tena sarvadā |
cetasā vidhṛtā yena yantraṃ tenaiva nirjitam || 11.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


anayā : ([[]])
bādhyate : ([[]])
mṛtyuḥ : ([[]])
hitā : ([[]])
iyam : ([[]])
tena : ([[]])
sarvadā : ([[]])
cetasā : ([[]])
vidhṛtā : ([[]])
yena : ([[]])
yantram : ([[]])
tena : ([[]])
eva : ([[]])
nirjitam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 11 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अस्याश्च प्रथितं नाम पदानां प्रथमाक्षरैः |
उक्तं च योगयुक्तानां प्रमोदाय च केवलम् || ११.११ ||
asyāś ca prathitaṃ nāma padānāṃ prathamākṣaraiḥ |
uktaṃ ca yoga-yuktānāṃ pramodāya ca kevalam || 11.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


asyāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
prathitam : ([[]])
nāma : ([[]])
padānām : ([[]])
prathamākṣaraiḥ : ([[]])
uktam : ([[]])
ca : ([[]])
yoga-yuktānām : ([[]])
pramodāya : ([[]])
ca : ([[]])
kevalam : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 12: Die Untersuchung der bandhas – bandha-vivekaḥ

Viveka 12 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


इयं येन महामुद्रा योगिनां सिध्यति ध्रुवम् |
कथ्यते ऽसौ महाबन्धः शरीरे प्राणधारकः || १२.१ ||
iyaṃ yena mahā-mudrā yogināṃ sidhyati dhruvam |
kathyate 'sau mahā-bandhaḥ śarīre prāṇa-dhārakaḥ || 12.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


iyam : ([[]])
yena : ([[]])
mahā-mudrā : ([[]])
yoginām : ([[]])
sidhyati : ([[]])
dhruvam : ([[]])
kathyate : ([[]])
asau : ([[]])
mahā-bandhaḥ : ([[]])
śarīre : ([[]])
prāṇa-dhārakaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बन्धश्च द्विविधो ज्ञेयो यथा बिन्दुरुदाहृतः |
योनिबन्धो हि देवीनां कण्ठबन्धो हि देवतः || १२.२ ||
bandhaś ca dvi-vidho jñeyo yathā bindur udāhṛtaḥ |
yoni-bandho hi devīnāṃ kaṇṭha-bandho hi devataḥ || 12.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bandhaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
dvi-vidhaḥ : ([[]])
jñeyaḥ : ([[]])
yathā : ([[]])
binduḥ : ([[]])
udāhṛtaḥ : ([[]])
yoni-bandhaḥ : ([[]])
hi : ([[]])
devīnām : ([[]])
kaṇṭha-bandhaḥ : ([[]])
hi : ([[]])
devataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


पूरकं कुम्भकं कृत्वा धृत्वा मुद्रां भयापहाम् |
बन्धं संयोजयेत्क्षिप्रं सुरासुरसुगोपितम् || १२.३ ||
pūrakaṃ kumbhakaṃ kṛtvā dhṛtvā mudrāṃ bhayāpahām |
bandhaṃ saṃyojayet kṣipraṃ surāsura-su-gopitam || 12.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


pūrakam : ([[]])
kumbhakam : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
dhṛtvā : ([[]])
mudrām : ([[]])
bhayāpahām : ([[]])
bandham : ([[]])
saṃyojayet : ([[]])
kṣipram : ([[]])
surāsura-su-gopitam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गुदं योनिसमायुक्तमाकुञ्च्य चैककालतः |
अपानमूर्ध्वगं कृत्वा समानेन च योजयेत् || १२.४ ||
gudaṃ yoni-samāyuktam ākuñcya caika-kālataḥ |
apānam ūrdhva-gaṃ kṛtvā samānena ca yojayet || 12.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


gudam : ([[]])
yoni-samāyuktam : ([[]])
ākuñcya : ([[]])
ca : ([[]])
eka-kālataḥ : ([[]])
apānam : ([[]])
ūrdhva-gam : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
samānena : ([[]])
ca : ([[]])
yojayet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बन्धं समारभेद्योगी मध्यमाद्वारपार्श्वतः |
संरोध्य त्रिपथं यत्नात्कुर्याद्वायोः सुशृङ्खलाम् || १२.५ ||
bandhaṃ samārabhed yogī madhyamā-dvāra-pārśvataḥ |
saṃrodhya tri-pathaṃ yatnāt kuryād vāyoḥ su-śṛṅkhalām || 12.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bandham : ([[]])
samārabhet : ([[]])
yogī : ([[]])
madhyamā-dvāra-pārśvataḥ : ([[]])
saṃrodhya : ([[]])
tri-patham : ([[]])
yatnāt : ([[]])
kuryāt : ([[]])
vāyoḥ : ([[]])
su-śṛṅkhalām : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्राणे चारोप्य वायुश्च कृत्वा प्राणमधोमुखम् |
वाहयेदूर्ध्वगत्यर्थं प्राणापानैकयोगतः || १२.६ ||
prāṇe cāropya vāyuś ca kṛtvā prāṇam adho-mukham |
vāhayed ūrdhva-gaty-arthaṃ prāṇāpānaika-yogataḥ || 12.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prāṇe : ([[]])
ca : ([[]])
āropya : ([[]])
vāyuś : ([[]])
ca : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
prāṇam : ([[]])
adho-mukham : ([[]])
vāhayet : ([[]])
ūrdhva-gaty-artham : ([[]])
prāṇāpānaika-yogataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एष योगवरो देहे सिद्धमार्गप्रकाशकः |
समृद्धिः प्रत्ययः पुष्टिर्विहायैनं हि नान्यतः || १२.७ ||
eṣa yoga-varo dehe siddha-mārga-prakāśakaḥ |
samṛddhiḥ pratyayaḥ puṣṭir vihāyainaṃ hi nānyataḥ || 12.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


eṣaḥ : ([[]])
yoga-varaḥ : ([[]])
dehe : ([[]])
siddha-mārga-prakāśakaḥ : ([[]])
samṛddhiḥ : ([[]])
pratyayaḥ : ([[]])
puṣṭiḥ : ([[]])
vihāya : ([[]])
enam : ([[]])
hi : ([[]])
na : ([[]])
anyataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नाड्यः स्रवन्ति याः सर्वा ह्यधोमार्गेण सर्वदा |
महतानेन बन्धेन विपरीता भवन्ति ताः || १२.८ ||
nāḍyaḥ sravanti yāḥ sarvā hy adho-mārgeṇa sarvadā |
mahatānena bandhena viparītā bhavanti tāḥ || 12.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nāḍyaḥ : ([[]])
sravanti : ([[]])
yāḥ : ([[]])
sarvāḥ : ([[]])
hi : ([[]])
adho-mārgeṇa : ([[]])
sarvadā : ([[]])
mahatā : ([[]])
anena : ([[]])
bandhena : ([[]])
viparītā : ([[]])
bhavanti : ([[]])
tāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अधोवाहेन तत्त्वानि शरीराद्बाह्यगानि च |
साराणि प्रपलायन्ते स्वक्षेत्रात्स्रोतसो यथा || १२.९ ||
adho-vāhena tattvāni śarīrād bāhya-gāni ca |
sārāṇi prapalāyante sva-kṣetrāt srotaso yathā || 12.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


adho-vāhena : ([[]])
tattvāni : ([[]])
śarīrāt : ([[]])
bāhya-gāni : ([[]])
ca : ([[]])
sārāṇi : ([[]])
prapalāyante : ([[]])
sva-kṣetrāt : ([[]])
srotasaḥ : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यथा बाह्यगतः सेतुः प्रवाहस्य निरोधकः |
तथा शरीरगश्चायं ज्ञातव्यो योगिभिः सदा || १२.१० ||
yathā bāhya-gataḥ setuḥ pravāhasya nirodhakaḥ |
tathā śarīra-gaś cāyaṃ jñātavyo yogibhiḥ sadā || 12.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yathā : ([[]])
bāhya-gataḥ : ([[]])
setuḥ : ([[]])
pravāhasya : ([[]])
nirodhakaḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
śarīra-gaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
ayam : ([[]])
jñātavyaḥ : ([[]])
yogibhiḥ : ([[]])
sadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वासामेव नाडीनामेष बन्धः प्रकीर्तितः |
बन्धस्यास्य प्रसादेन स्फुटीभवन्ति देवताः || १२.११ ||
sarvāsām eva nāḍīnām eṣa bandhaḥ prakīrtitaḥ |
bandhasyāsya prasādena sphuṭī-bhavanti devatāḥ || 12.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarvāsām : ([[]])
eva : ([[]])
nāḍīnām : ([[]])
eṣaḥ : ([[]])
bandhaḥ : ([[]])
prakīrtitaḥ : ([[]])
bandhasya : ([[]])
asya : ([[]])
prasādena : ([[]])
sphuṭī-bhavanti  : ([[]])
devatāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सो ऽयं चतुःपथे बन्धो मार्गत्रयनिरोधकः |
एकं विकासयेन्मार्गं येन सिद्धाः सुखं गताः || १२.१२ ||
so 'yaṃ catuḥ-pathe bandho mārga-traya-nirodhakaḥ |
ekaṃ vikāsayen mārgaṃ yena siddhāḥ sukhaṃ gatāḥ || 12.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


saḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
catuḥ-pathe : ([[]])
bandhaḥ : ([[]])
mārga-traya-nirodhakaḥ : ([[]])
ekam : ([[]])
vikāsayet : ([[]])
mārgam : ([[]])
yena : ([[]])
siddhāḥ : ([[]])
sukhaṃ : ([[]])
gatāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सृष्टिमृत्युप्रदो मार्गः कथितो ऽयमधोगतः |
पापपुण्यस्य कर्तारौ द्वावेतौ पार्श्वगामिनौ || १२.१३ ||
sṛṣṭi-mṛtyu-prado mārgaḥ kathito 'yam adho-gataḥ |
pāpa-puṇyasya kartārau dvāv etau pārśva-gāminau || 12.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sṛṣṭi-mṛtyu-pradaḥ : ([[]])
mārgaḥ : ([[]])
kathitaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
adho-gataḥ : ([[]])
pāpa-puṇyasya : ([[]])
kartārau : ([[]])
dvau : ([[]])
etau : ([[]])
pārśva-gāminau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कुम्भके सर्वतत्त्वानि निक्षिप्य दृढबन्धनात् |
उदानमर्गलं कृत्वा प्राणापानैकयोगतः || १२.१४ ||
kumbhake sarva-tattvāni nikṣipya dṛḍha-bandhanāt |
udānam argalaṃ kṛtvā prāṇāpānaika-yogataḥ || 12.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kumbhake : ([[]])
sarva-tattvāni : ([[]])
nikṣipya : ([[]])
dṛḍha-bandhanāt : ([[]])
udānam : ([[]])
argalam : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
prāṇāpānaika-yogataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बन्धो ऽयं सर्वनाडीनामूर्ध्वगतिनिरोधकः |
एतस्यैव प्रसादेन योनिबन्धः प्रसिध्यति || १२.१५ ||
bandho 'yaṃ sarva-nāḍīnām ūrdhva-gati-nirodhakaḥ |
etasyaiva prasādena yoni-bandhaḥ prasidhyati || 12.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bandhaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
sarva-nāḍīnām : ([[]])
ūrdhva-gati-nirodhakaḥ : ([[]])
etasya : ([[]])
eva : ([[]])
prasādena : ([[]])
yoni-bandhaḥ : ([[]])
prasidhyati : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 12 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अयं च संपुटो योगो मूलबन्धो ऽप्ययं मतः |
योगत्रयमनेनैव सिध्यत्यभ्यस्यतां सताम् || १२.१६ ||
ayaṃ ca saṃpuṭo yogo mūla-bandho 'py ayaṃ mataḥ |
yoga-trayam anenaiva sidhyaty abhyasyatāṃ satām || 12.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ayam : ([[]])
ca : ([[]])
saṃpuṭaḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
mūla-bandhaḥ : ([[]])
api : ([[]])
ayam : ([[]])
mataḥ : ([[]])
yoga-trayam : ([[]])
anena : ([[]])
eva : ([[]])
sidhyati : ([[]])
abhyasyatām : ([[]])
satām : ([[]])


Erläuterungen


Kapitel 13: Die Untersuchung des vedha – vedha-vivekaḥ

Viveka 13 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मुद्रा च द्विविधा ज्ञेया यथा बन्धो द्विधा कृतः |
योनिमुद्रा च देवीनां लिङ्गमुद्रा च दैवकी || १३.१ ||
mudrā ca dvi-vidhā jñeyā yathā bandho dvi-dhā kṛtaḥ |
yoni-mudrā ca devīnāṃ liṅga-mudrā ca daivakī || 13.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mudrā : ([[]])
ca : ([[]])
dvi-vidhā : ([[]])
jñeyā : ([[]])
yathā : ([[]])
bandhaḥ : ([[]])
dvi-dhā : ([[]])
kṛtaḥ : ([[]])
yoni-mudrā : ([[]])
ca : ([[]])
devīnām : ([[]])
liṅga-mudrā : ([[]])
ca : ([[]])
daivakī : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यथा स्त्रीपुरुषाभ्यां च बाह्यसृष्टिः प्रजायते |
बाह्ये तु स्त्रीपुरुषाभ्यां सृष्टिनाशः शरीरतः || १३.२ ||
yathā strī-puruṣābhyāṃ ca bāhya-sṛṣṭiḥ prajāyate |
bāhye tu strī-puruṣābhyāṃ sṛṣṭi-nāśaḥ śarīrataḥ || 13.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yathā : ([[]])
strī-puruṣābhyām : ([[]])
ca : ([[]])
bāhya-sṛṣṭiḥ : ([[]])
prajāyate : ([[]])
bāhye : ([[]])
tu  : ([[]])
strī-puruṣābhyām : ([[]])
sṛṣṭi-nāśaḥ : ([[]])
śarīrataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers :

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गुणरूपवती नारी निष्फला पुरुषं विना |
महामुद्रामहाबन्धौ विना वेधेन निष्फलौ || १३.३ ||
guṇa-rūpavatī nārī niṣphalā puruṣaṃ vinā |
mahā-mudrā-mahā-bandhau vinā vedhena niṣphalau || 13.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


guṇa-rūpavatī : ([[]])
nārī : ([[]])
niṣphalā : ([[]])
puruṣam : ([[]])
vinā : ([[]])
mahā-mudrā-mahā-bandhau : ([[]])
vinā : ([[]])
vedhena : ([[]])
niṣphalau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गृहीत्वा वायुचक्राणि कृत्वा बन्धं यथोदितम् |
वेधं समारभेद्योगी सचित्तेनैव वायुना || १३.४ ||
gṛhītvā vāyu-cakrāṇi kṛtvā bandhaṃ yathoditam |
vedhaṃ samārabhed yogī sa-cittenaiva vāyunā || 13.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


gṛhītvā : ([[]])
vāyu-cakrāṇi : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
bandham : ([[]])
yathoditam : ([[]])
vedham : ([[]])
samārabhet : ([[]])
yogī : ([[]])
sa-cittena : ([[]])
eva : ([[]])
vāyunā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्राणं महाबलं कृत्वा मध्यमाद्वारसंमुखम् |
वेधयेत्क्रमयोगेन चतुःपीठं च वायुना || १३.५ ||
prāṇaṃ mahā-balaṃ kṛtvā madhyamā-dvāra-saṃmukham |
vedhayet krama-yogena catuḥ-pīṭhaṃ ca vāyunā || 13.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prāṇam : ([[]])
mahā-balam : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
madhyamā-dvāra-saṃmukham : ([[]])
vedhayet : ([[]])
krama-yogena : ([[]])
catuḥ-pīṭham : ([[]])
ca : ([[]])
vāyunā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कराभ्यां लिङ्गमारोप्य पृथिव्यां ध्रुवसन्निभम् |
तथा हि निश्चलं कृत्वा पादद्वयमधोमुखम् || १३.६ ||
karābhyāṃ liṅgam āropya pṛthivyāṃ dhruva-sannibham |
tathā hi niścalaṃ kṛtvā pāda-dvayam adho-mukham || 13.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


karābhyām : ([[]])
liṅgam : ([[]])
āropya : ([[]])
pṛthivyām : ([[]])
dhruva-sannibham : ([[]])
tathā : ([[]])
hi : ([[]])
niścalam : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
pāda-dvayam : ([[]])
adho-mukham : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अवक्रपादमूलाभ्यां कटिमुत्थाप्य सुस्थिरः |
आस्फालयेन्महामेरुं वायुवज्राग्रकोटितः || १३.७ ||
avakra-pāda-mūlābhyāṃ kaṭim utthāpya su-sthiraḥ |
āsphālayen mahā-meruṃ vāyu-vajrāgra-koṭitaḥ || 13.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


avakra-pāda-mūlābhyām : ([[]])
kaṭim : ([[]])
utthāpya : ([[]])
su-sthiraḥ : ([[]])
āsphālayet : ([[]])
mahā-merum : ([[]])
vāyu-vajrāgra-koṭitaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वेधः संजायते तेन सब्रह्माण्डरसातलात् |
मेरुमध्यगता देवाः कम्पन्ते मेरुचालनात् || १३.८ ||
vedhaḥ saṃjāyate tena sa-brahmāṇḍa-rasātalāt |
meru-madhya-gatā devāḥ kampante meru-cālanāt || 13.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vedhaḥ : ([[]])
saṃjāyate : ([[]])
tena : ([[]])
sa-brahmāṇḍa-rasātalāt : ([[]])
meru-madhya-gatāḥ : ([[]])
devāḥ : ([[]])
kampante : ([[]])
meru-cālanāt : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


म्रियन्ते मेरुवेधेन ब्रह्माद्या देवता ध्रुवम् |
आदौ संजायते क्षिप्रं वेधो ऽयं ब्रह्मग्रन्थितः || १३.९ ||
mriyante meru-vedhena brahmādyā devatā dhruvam |
ādau saṃjāyate kṣipraṃ vedho 'yaṃ brahma-granthitaḥ || 13.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mriyante : ([[]])
meru-vedhena : ([[]])
brahmādyāḥ : ([[]])
devatāḥ : ([[]])
dhruvam : ([[]])
ādau : ([[]])
saṃjāyate : ([[]])
kṣipram : ([[]])
vedhaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
brahma-granthitaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ब्रह्मग्रन्थिं ततो भित्त्वा विष्णुग्रन्थिं भिनत्त्यसौ |
विष्णुग्रन्थिं ततो भित्त्वा रुद्रग्रन्थिं भिनत्त्यसौ || १३.१० ||
brahma-granthiṃ tato bhittvā viṣṇu-granthiṃ bhinatty asau |
viṣṇu-granthiṃ tato bhittvā rudra-granthiṃ bhinatty asau || 13.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


brahma-granthim : ([[]])
tataḥ : ([[]])
bhittvā : ([[]])
viṣṇu-granthim : ([[]])
bhinatti : ([[]])
asau : ([[]])
viṣṇu-granthim : ([[]])
tataḥ : ([[]])
bhittvā : ([[]])
rudra-granthim : ([[]])
bhinatti : ([[]])
asau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


रुद्रग्रन्थिं ततो भित्त्वा छित्त्वा मोहमयीं लताम् |
उद्घाटयत्ययं वायुर्ब्रह्मद्वारं सुगोपितम् || १३.११ ||
rudra-granthiṃ tato bhittvā chittvā moha-mayīṃ latām |
udghāṭayaty ayaṃ vāyur brahma-dvāraṃ su-gopitam || 13.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


rudra-granthim : ([[]])
tataḥ : ([[]])
bhittvā : ([[]])
chittvā : ([[]])
moha-mayīm : ([[]])
latām : ([[]])
udghāṭayati : ([[]])
ayam : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
brahma-dvāram : ([[]])
su-gopitam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महामुद्रा महाबन्धो महावेधस्तृतीयकः |
त्रितत्त्वैर्गुह्यनिर्यासैरेभिर्योगः प्रसिध्यति || १३.१२ ||
mahā-mudrā mahā-bandho mahā-vedhas tṛtīyakaḥ |
tri-tattvair guhya-niryāsair ebhir yogaḥ prasidhyati || 13.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mahā-mudrā : ([[]])
mahā-bandhaḥ : ([[]])
mahā-vedhaḥ : ([[]])
tṛtīyakaḥ : ([[]])
tri-tattvaiḥ : ([[]])
guhya-niryāsaiḥ : ([[]])
ebhiḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
prasidhyati : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यस्त्रितत्त्वमिदं वेत्ति स वेत्ति भुवनत्रयम् |
येनाभ्यस्तमिदं दैवात्स स्यात्सर्वगतो विभुः || १३.१३ ||
yas tri-tattvam idaṃ vetti sa vetti bhuvana-trayam |
yenābhyastam idaṃ daivāt sa syāt sarva-gato vibhuḥ || 13.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yaḥ : ([[]])
tri-tattvam : ([[]])
idam : ([[]])
vetti : ([[]])
saḥ : ([[]])
vetti : ([[]])
bhuvana-trayam : ([[]])
yena : ([[]])
abhyastam : ([[]])
idam : ([[]])
daivāt : ([[]])
saḥ : ([[]])
syāt : ([[]])
sarva-gataḥ : ([[]])
vibhuḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गुह्यगुह्येषु तन्त्रेषु गुह्यगुह्येषु देवतः |
अनेनैवाधिकारेण नृणामेवाधिकारिता || १३.१४ ||
guhya-guhyeṣu tantreṣu guhya-guhyeṣu devataḥ |
anenaivādhikāreṇa nṛṇām evādhikāritā || 13.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


guhya-guhyeṣu : ([[]])
tantreṣu : ([[]])
guhya-guhyeṣu : ([[]])
devataḥ : ([[]])
anena : ([[]])
eva : ([[]])
adhikāreṇa : ([[]])
nṛṇām : ([[]])
eva : ([[]])
adhikāritā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वाभिषेकसंसिक्तः सर्वाधिकारसंभृतः |
सिद्धमार्गेण संयुक्तो नरो भवति नान्यथा || १३.१५ ||
sarvābhiṣeka-saṃsiktaḥ sarvādhikāra-saṃbhṛtaḥ |
siddha-mārgeṇa saṃyukto naro bhavati nānyathā || 13.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarvābhiṣeka-saṃsiktaḥ : ([[]])
sarvādhikāra-saṃbhṛtaḥ : ([[]])
siddha-mārgeṇa : ([[]])
saṃyuktaḥ : ([[]])
naraḥ : ([[]])
bhavati : ([[]])
na : ([[]])
anyathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 13 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यो जानाति त्विमां मुद्रां गर्वस्तस्यैव सार्थकः |
विज्ञातं सकलं तेन नाड्यो देव्याः प्रसादतः || १३.१६ ||
yo jānāti tvimāṃ mudrāṃ garvas tasyaiva sārthakaḥ |
vijñātaṃ sakalaṃ tena nāḍyo devyāḥ prasādataḥ || 13.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yaḥ : ([[]])
jānāti : ([[]])
tu : ([[]])
imām : ([[]])
mudrām : ([[]])
garvaḥ : ([[]])
tasya : ([[]])
eva : ([[]])
sārthakaḥ : ([[]])
vijñātam : ([[]])
sakalam : ([[]])
tena : ([[]])
nāḍyaḥ : ([[]])
devyāḥ : ([[]])
prasādataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 14: Die Untersuchung der Praxis – abhyāsa-vivekaḥ

Viveka 14 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


येन लब्धमिदं ज्ञानं लब्धश्चिन्तामणिस्तथा |
प्राप्तो भद्रघटस्तेन कल्पद्रुमो महानिधिः || १४.१ ||
yena labdham idaṃ jñānaṃ labdhaś cintā-maṇis tathā |
prāpto bhadra-ghaṭas tena kalpa-drumo mahā-nidhiḥ || 14.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yena : ([[]])
labdham : ([[]])
idam : ([[]])
jñānam : ([[]])
labdhaḥ : ([[]])
cintā-maṇiḥ : ([[]])
tathā : ([[]])
prāptaḥ : ([[]])
bhadra-ghaṭaḥ : ([[]])
tena : ([[]])
kalpa-drumaḥ : ([[]])
mahā-nidhiḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


इदं तत्त्वत्रयं गुह्यं त्रैलोक्यसारमुत्तमम् |
अनभ्यासरतानां तु नराणां निष्फलायते || १४.२ ||
idaṃ tattva-trayaṃ guhyaṃ trailokya-sāram uttamam |
anabhyāsa-ratānāṃ tu narāṇāṃ niṣphalāyate || 14.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


idam : ([[]])
tattva-trayam : ([[]])
guhyam  : ([[]])
trailokya-sāram : ([[]])
uttamam : ([[]])
anabhyāsa-ratānām : ([[]])
tu : ([[]])
narāṇām : ([[]])
niṣphalāyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यथाप्रयोगशीलानां निधिश्च निष्फलायते |
तथाभ्यासविहीनानां तत्त्वं च निष्फलं ध्रुवम् || १४.३ ||
yathāprayoga-śīlānāṃ nidhiś ca niṣphalāyate |
tathābhyāsa-vihīnānāṃ tattvaṃ ca niṣphalaṃ dhruvam || 14.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yathā : ([[]])
aprayoga-śīlānām : ([[]])
nidhiś : ([[]])
ca : ([[]])
niṣphalāyate : ([[]])
tathā : ([[]])
abhyāsa-vihīnānām : ([[]])
tattvam : ([[]])
ca : ([[]])
niṣphalam : ([[]])
dhruvam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एवं बुद्ध्वा सदाभ्यासः कर्तव्यः सात्त्विकैर्नरैः |
अभ्यासाज्जायते योगो योगात्सर्वं प्रसिध्यति || १४.४ ||
evaṃ buddhvā sadābhyāsaḥ kartavyaḥ sāttvikair naraiḥ |
abhyāsāj jāyate yogo yogāt sarvaṃ prasidhyati || 14.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


evam : ([[]])
buddhvā : ([[]])
sadābhyāsaḥ : ([[]])
kartavyaḥ : ([[]])
sāttvikaiḥ : ([[]])
naraiḥ : ([[]])
abhyāsāt : ([[]])
jāyate : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
yogāt : ([[]])
sarvam : ([[]])
prasidhyati : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


धृत्वा प्राथमिकीं मुद्रां कृत्वा बन्धौ महादृढौ |
आन्दोलनं ततः कुर्याच्छरीरस्य त्रिमार्गतः || १४.५ ||
dhṛtvā prāthamikīṃ mudrāṃ kṛtvā bandhau mahā-dṛḍhau |
āndolanaṃ tataḥ kuryāc charīrasya tri-mārgataḥ || 14.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dhṛtvā : ([[]])
prāthamikīm : ([[]])
mudrām : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
bandhau : ([[]])
mahā-dṛḍhau : ([[]])
āndolanam : ([[]])
tataḥ : ([[]])
kuryāt : ([[]])
śarīrasya : ([[]])
tri-mārgataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


पुनरास्फालनं कट्याः स्थिरं पुरुषमुद्रया |
वायूनां गतिमावृत्य कृत्वा पूरककुम्भकौ || १४.६ ||
punar āsphālanaṃ kaṭyāḥ sthiraṃ puruṣa-mudrayā |
vāyūnāṃ gatim āvṛtya kṛtvā pūraka-kumbhakau || 14.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


punaḥ : ([[]])
āsphālanam : ([[]])
kaṭyāḥ : ([[]])
sthiram : ([[]])
puruṣa-mudrayā : ([[]])
vāyūnām : ([[]])
gatim : ([[]])
āvṛtya : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
pūraka-kumbhakau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अभ्यासमारभेद्योगी सर्वोपभोगवृद्धये |
दिवारात्रमविच्छिन्नं यामे यामे तथा तथा || १४.७ ||
abhyāsam ārabhed yogī sarvopabhoga-vṛddhaye |
divā-rātram avicchinnaṃ yāme yāme tathā tathā || 14.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


abhyāsam : ([[]])
ārabhet : ([[]])
yogī : ([[]])
sarvopabhoga-vṛddhaye : ([[]])
divā-rātram : ([[]])
avicchinnam : ([[]])
yāme yāme : ([[]])
tathā tathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अनेनाभ्यासयोगेन वायुरभ्यसितो भवेत् |
वायोरभ्यासतो वह्निः प्रत्यहं वर्धते तनौ || १४.८ ||
anenābhyāsa-yogena vāyur abhyasito bhavet |
vāyor abhyāsato vahniḥ praty-ahaṃ vardhate tanau || 14.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


anenābhyāsa-yogena : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
abhyasitaḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])
vāyoḥ : ([[]])
abhyāsataḥ : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
praty-aham : ([[]])
vardhate : ([[]])
tanau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वह्नौ विवर्धमाने च सुखमन्नस्य पाकता |
अन्नस्य परिपाकेन रसवृद्धिः प्रजायते || १४.९ ||
vahnau vivardhamāne ca sukham annasya pākatā |
annasya paripākena rasa-vṛddhiḥ prajāyate || 14.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vahnau : ([[]])
vivardhamāne : ([[]])
ca : ([[]])
sukham : ([[]])
annasya : ([[]])
pākatā : ([[]])
annasya : ([[]])
paripākena : ([[]])
rasa-vṛddhiḥ : ([[]])
prajāyate : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


रसे वृद्धिगते नित्यं वर्धन्ते धातवस्तदा |
धातोः संवर्धनादेव प्रधानं वर्धते रसः || १४.१० ||
rase vṛddhi-gate nityaṃ vardhante dhātavas tadā |
dhātoḥ saṃvardhanād eva pradhānaṃ vardhate rasaḥ || 14.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


rase : ([[]])
vṛddhi-gate : ([[]])
nityam : ([[]])
vardhante : ([[]])
dhātavaḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
dhātoḥ : ([[]])
saṃvardhanāt : ([[]])
eva : ([[]])
pradhānam : ([[]])
vardhate : ([[]])
rasaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्रधानरससंपत्तौ सतताभ्यासयोगतः |
पुष्टो भवति योगीन्द्रो दृढकायो महाबलः || १४.११ ||
pradhāna-rasa-saṃpattau satatābhyāsa-yogataḥ |
puṣṭo bhavati yogīndro dṛḍha-kāyo mahā-balaḥ || 14.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


pradhāna-rasa-saṃpattau : ([[]])
satatābhyāsa-yogataḥ : ([[]])
puṣṭaḥ : ([[]])
bhavati : ([[]])
yogīndraḥ : ([[]])
dṛḍha-kāyaḥ : ([[]])
mahā-balaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महाबन्धो महाभ्यासाद्बलादेव प्रजायते |
महाबन्धमहाभ्यासाद्रसस्य जारणं भवेत् || १४.१२ ||
mahā-bandho mahābhyāsād balād eva prajāyate |
mahā-bandha-mahābhyāsād rasasya jāraṇaṃ bhavet || 14.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mahā-bandhaḥ : ([[]])
mahābhyāsāt : ([[]])
balāt : ([[]])
eva : ([[]])
prajāyate : ([[]])
mahā-bandha-mahābhyāsāt : ([[]])
rasasya : ([[]])
jāraṇam : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शुष्यन्ति सर्वदोषाश्च मलमूत्रकषायकाः |
रसस्य चारणं गात्रे नाडीद्वारेण सर्वदा || १४.१३ ||
śuṣyanti sarva-doṣāś ca mala-mūtra-kaṣāyakāḥ |
rasasya cāraṇaṃ gātre nāḍī-dvāreṇa sarvadā || 14.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śuṣyanti : ([[]])
sarva-doṣāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
mala-mūtra-kaṣāyakāḥ : ([[]])
rasasya : ([[]])
cāraṇam : ([[]])
gātre : ([[]])
nāḍī-dvāreṇa : ([[]])
sarvadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मारणं कालयोगेन रसद्वयस्य मेलकम् |
मध्यमानुप्रवेशो ऽपि योगिनो ऽभ्यासयोगतः || १४.१४ ||
māraṇaṃ kāla-yogena rasa-dvayasya melakam |
madhyamānupraveśo 'pi yogino 'bhyāsa-yogataḥ || 14.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


māraṇam : ([[]])
kāla-yogena : ([[]])
rasa-dvayasya : ([[]])
melakam : ([[]])
madhyamānupraveśaḥ : ([[]])
api : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])
abhyāsa-yogataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कर्णधारं गुरुं प्राप्य कृत्वा नौकां तनुं नराः |
अभ्यासवाहनासक्तास्तरन्ति भवसागरम् || १४.१५ ||
karṇa-dhāraṃ guruṃ prāpya kṛtvā naukāṃ tanuṃ narāḥ |
abhyāsa-vāhanāsaktās taranti bhava-sāgaram || 14.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


karṇa-dhāram : ([[]])
gurum : ([[]])
prāpya : ([[]])
kṛtvā : ([[]])
naukām : ([[]])
tanum : ([[]])
narāḥ : ([[]])
abhyāsa-vāhanāsaktāḥ : ([[]])
taranti : ([[]])
bhava-sāgaram : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदि देवाः स्वयं ज्ञानं कथयन्ति मुहुर्मुहुः |
तदाप्यभ्यासतो योगः स्फुटीभवति योगिनाम् || १४.१६ ||
yadi devāḥ svayaṃ jñānaṃ kathayanti muhur muhuḥ |
tadāpy abhyāsato yogaḥ sphuṭī-bhavati yoginām || 14.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadi : ([[]])
devāḥ : ([[]])
svayam : ([[]])
jñānam : ([[]])
kathayanti : ([[]])
muhur muhuḥ : ([[]])
tadāpi : ([[]])
abhyāsataḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
sphuṭī-bhavati : ([[]])
yoginām : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 17:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


दह्यन्ते सर्वपापानि जन्मकोटिकृतानि च |
इहैवाभ्यासयोगेन तृणानि वह्निना यथा || १४.१७ ||
dahyante sarva-pāpāni janma-koṭi-kṛtāni ca |
ihaivābhyāsa-yogena tṛṇāni vahninā yathā || 14.17 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dahyante : ([[]])
sarva-pāpāni : ([[]])
janma-koṭi-kṛtāni : ([[]])
ca : ([[]])
iha : ([[]])
eva : ([[]])
abhyāsa-yogena : ([[]])
tṛṇāni : ([[]])
vahninā : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 18:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तपांसि यानि कथ्यन्ते यज्ञदानव्रतानि च |
कोटिकोटिगुणैस्तानि भवन्त्यभ्यासयोगतः || १४.१८ ||
tapāṃsi yāni kathyante yajña-dāna-vratāni ca |
koṭi-koṭi-guṇais tāni bhavanty abhyāsa-yogataḥ || 14.18 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tapāṃsi : ([[]])
yāni : ([[]])
kathyante : ([[]])
yajña-dāna-vratāni : ([[]])
ca : ([[]])
koṭi-koṭi-guṇaiḥ : ([[]])
tāni : ([[]])
bhavanti : ([[]])
abhyāsa-yogataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 14 Vers 19:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्रकृतयो गुणा दोषा व्याधयो विविधास्तनौ |
नश्यन्त्यभ्यासयोगेन खे मेघा वायुना यथा || १४.१९ ||
prakṛtayo guṇā doṣā vyādhayo vividhās tanau |
naśyanty abhyāsa-yogena khe meghā vāyunā yathā || 14.19 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prakṛtayaḥ : ([[]])
guṇāḥ : ([[]])
doṣāḥ : ([[]])
vyādhayaḥ : ([[]])
vividhāḥ : ([[]])
tanau : ([[]])
naśyanti : ([[]])
abhyāsa-yogena : ([[]])
khe : ([[]])
meghāḥ : ([[]])
vāyunā : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 15: Die Untersuchung des Schwachen (Praktizierenden) – mṛdu-vivekaḥ

Viveka 15 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सत्त्वाश्चतुर्विधा ज्ञेया मृदुमध्याधिमात्रकाः |
अधिमात्रतराः श्रेष्ठा भवाब्धिलङ्घने क्षमाः || १५.१ ||
sattvāś catur-vidhā jñeyā mṛdu-madhyādhimātrakāḥ |
adhimātratarāḥ śreṣṭhā bhavābdhi-laṅghane kṣamāḥ || 15.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sattvāḥ : ([[]])
catur-vidhāḥ : ([[]])
jñeyāḥ : ([[]])
mṛdu-madhyādhimātrakāḥ : ([[]])
adhimātratarāḥ : ([[]])
śreṣṭhāḥ : ([[]])
bhavābdhi-laṅghane : ([[]])
kṣamāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 15 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


चतुर्णामेव सत्त्वानां प्रथमे कथिते मृदुः |
कथ्यन्ते प्रथमे तेन मृदूनां लक्षणानि च || १५.२ ||
caturṇām eva sattvānāṃ prathame kathite mṛduḥ |
kathyante prathame tena mṛdūnāṃ lakṣaṇāni ca || 15.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


caturṇām : ([[]])
eva : ([[]])
sattvānām : ([[]])
prathame : ([[]])
kathite : ([[]])
mṛduḥ : ([[]])
kathyante : ([[]])
prathame : ([[]])
tena : ([[]])
mṛdūnām : ([[]])
lakṣaṇāni : ([[]])
ca : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 15 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


व्याधिता दुर्बला वृद्धा निःसत्त्वा गृहवासिनः |
मन्दोत्साहा मन्दवीर्या ज्ञातव्या मृदवो नराः || १५.३ ||
vyādhitā dur-balā vṛddhā niḥsattvā gṛha-vāsinaḥ |
mandotsāhā manda-vīryā jñātavyā mṛdavo narāḥ || 15.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vyādhitāḥ : ([[]])
dur-balāḥ : ([[]])
vṛddhāḥ : ([[]])
niḥsattvāḥ : ([[]])
gṛha-vāsinaḥ : ([[]])
mandotsāhāḥ : ([[]])
manda-vīryāḥ : ([[]])
jñātavyāḥ : ([[]])
mṛdavaḥ : ([[]])
narāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 15 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एषां द्वादशवर्षेण चैकावस्था प्रसिध्यति |
मृदुश्च सर्वसत्त्वानां कनिष्ठः समुदाहृतः || १५.४ ||
eṣāṃ dvādaśa-varṣeṇa caikāvasthā prasidhyati |
mṛduś ca sarva-sattvānāṃ kaniṣṭhaḥ samudāhṛtaḥ || 15.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


eṣām : ([[]])
dvādaśa-varṣeṇa : ([[]])
ca : ([[]])
ekāvasthā : ([[]])
prasidhyati : ([[]])
mṛduḥ : ([[]])
ca : ([[]])
sarva-sattvānām : ([[]])
kaniṣṭhaḥ : ([[]])
samudāhṛtaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung des Mittelmäßigen (Praktizierenden) – madhya-vivekaḥ

Viveka 16 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अतिप्रौढा भवारूढाः समवीर्यबलान्विताः |
समबुद्धिसमाभ्यासाः समकायाः समागमाः || १६.१ ||
ati-prauḍhā bhavārūḍhāḥ sama-vīrya-balānvitāḥ |
sama-buddhi-samābhyāsāḥ sama-kāyāḥ samāgamāḥ || 16.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ati-prauḍhāḥ : ([[]])
bhavārūḍhāḥ : ([[]])
sama-vīrya-balānvitāḥ : ([[]])
sama-buddhi-samābhyāsāḥ : ([[]])
sama-kāyāḥ : ([[]])
samāgamāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 16 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


मध्यस्था योगमार्गेषु तथा मध्यवयोगताः |
मध्योत्साहा मध्यरागा ज्ञातव्या मध्यविक्रमाः || १६.२ ||
madhya-sthā yoga-mārgeṣu tathā madhya-vayo-gatāḥ |
madhyotsāhā madhya-rāgā jñātavyā madhya-vikramāḥ || 16.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


madhya-sthāḥ : ([[]])
yoga-mārgeṣu : ([[]])
tathā : ([[]])
madhya-vayo-gatāḥ : ([[]])
madhyotsāhāḥ : ([[]])
madhya-rāgāḥ : ([[]])
jñātavyāḥ : ([[]])
madhya-vikramāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 16 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वर्षैरष्टभिरेषां द्वितीयावस्था प्रसिध्यति |
मध्यपुण्या गतौ मध्यास्तेनैते मध्यमाः स्मृताः || १६.३ ||
varṣair aṣṭabhir eṣāṃ dvitīyāvasthā prasidhyati |
madhya-puṇyā gatau madhyās tenaite madhyamāḥ smṛtāḥ || 16.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


varṣaiḥ : ([[]])
aṣṭabhiḥ : ([[]])
eṣām : ([[]])
dvitīyāvasthā : ([[]])
prasidhyati : ([[]])
madhya-puṇyāḥ : ([[]])
gatau : ([[]])
madhyāḥ : ([[]])
tena : ([[]])
ete : ([[]])
madhyamāḥ : ([[]])
smṛtāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 17: Die Untersuchung des Ausgezeichneten (Praktizierenden) – adhi-mātra-vivekaḥ

Viveka 17 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वीर्यवन्तः क्षमावन्तो दयावन्तो महाशयाः |
स्वस्थानसुखिताः स्वस्था वयःस्थाः स्थिरबुद्धयः || १७.१ ||
vīryavantaḥ kṣamāvanto dayāvanto mahāśayāḥ |
sva-sthāna-sukhitāḥ sva-sthā vayaḥ-sthāḥ sthira-buddhayaḥ || 17.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vīryavantaḥ : ([[]])
kṣamāvantaḥ : ([[]])
dayāvantaḥ : ([[]])
mahāśayāḥ : ([[]])
sva-sthāna-sukhitāḥ : ([[]])
sva-sthāḥ : ([[]])
vayaḥ-sthāḥ : ([[]])
sthira-buddhayaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 17 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


साक्षराः संपदाः शूराः साभ्यासाश्च दमान्विताः |
सदा सत्कारसंयुक्ताः सभ्याः सद्गुणशालिनः || १७.२ ||
sākṣarāḥ saṃpadāḥ śūrāḥ sābhyāsāś ca damānvitāḥ |
sadā sat-kāra-saṃyuktāḥ sabhyāḥ sad-guṇa-śālinaḥ || 17.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sākṣarāḥ : ([[]])
saṃpadāḥ : ([[]])
śūrāḥ : ([[]])
sābhyāsāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
damānvitāḥ : ([[]])
sadā : ([[]])
sat-kāra-saṃyuktāḥ : ([[]])
sabhyāḥ : ([[]])
sad-guṇa-śālinaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 17 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


ज्ञातव्याः पुण्यकर्माणो योगिनः सिद्धमार्गतः |
त्रिकावस्थाधिमात्राणां षड्भिर्वर्षैः प्रसिध्यति || १७.३ ||
jñātavyāḥ puṇya-karmāṇo yoginaḥ siddha-mārgataḥ |
trikāvasthādhi-mātrāṇāṃ ṣaḍbhir varṣaiḥ prasidhyati || 17.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jñātavyāḥ : ([[]])
puṇya-karmāṇaḥ : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])
siddha-mārgataḥ : ([[]])
trikāvasthādhi-mātrāṇām : ([[]])
ṣaḍbhiḥ : ([[]])
varṣaiḥ : ([[]])
prasidhyati : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 18: Die Untersuchung der am aller-ausgezeichnetsten (praktizierenden) Person – adhi-mātratara-sattva-vivekaḥ

Viveka 18 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महाबला महाकाया महावीर्या गुणान्विताः |
महामहोषिताः शान्ता महाकारुणिका नराः || १८.१ ||
mahā-balā mahā-kāyā mahā-vīryā guṇānvitāḥ |
mahā-mahoṣitāḥ śāntā mahā-kāruṇikā narāḥ || 18.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


mahā-balāḥ : ([[]])
mahā-kāyāḥ : ([[]])
mahā-vīryāḥ : ([[]])
guṇānvitāḥ : ([[]])
mahā-mahoṣitāḥ : ([[]])
śāntāḥ : ([[]])
mahā-kāruṇikā : ([[]])
narāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 18 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वशास्त्रकृताभ्यासाः सर्वलक्षणभूषिताः |
सर्वज्ञसदृशाकाराः सर्वव्याधिविवर्जिताः || १८.२ ||
sarva-śāstra-kṛtābhyāsāḥ sarva-lakṣaṇa-bhūṣitāḥ |
sarva-jña-sadṛśākārāḥ sarva-vyādhi-vivarjitāḥ || 18.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarva-śāstra-kṛtābhyāsāḥ : ([[]])
sarva-lakṣaṇa-bhūṣitāḥ : ([[]])
sarva-jña-sadṛśākārāḥ : ([[]])
sarva-vyādhi-vivarjitāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 18 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


नवयौवनसंपन्ना निर्विकारा नरोत्तमाः |
निर्मोहाश्च निरातङ्का निर्विघ्नास्तु निराकुलाः || १८.३ ||
nava-yauvana-saṃpannā nirvikārā narottamāḥ |
nirmohāś ca nirātaṅkā nirvighnās tu nirākulāḥ || 18.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


nava-yauvana-saṃpannāḥ : ([[]])
nirvikārāḥ : ([[]])
narottamāḥ : ([[]])
nirmohāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
nirātaṅkāḥ : ([[]])
nirvighnāḥ : ([[]])
tu : ([[]])
nirākulāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 18 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


जन्मान्तरकृताभ्यासा गोत्रवन्तो गुणान्विताः |
तारयन्ति सर्वसत्त्वांस्तरन्ति स्वयमेव च || १८.४ ||
janmāntara-kṛtābhyāsā gotravanto guṇānvitāḥ |
tārayanti sarva-sattvāṃs taranti svayam eva ca || 18.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


janmāntara-kṛtābhyāsāḥ : ([[]])
gotravantaḥ : ([[]])
guṇānvitāḥ : ([[]])
tārayanti : ([[]])
sarva-sattvān : ([[]])
taranti : ([[]])
svayam : ([[]])
eva : ([[]])
ca : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 18 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अधिमात्रतराः सत्त्वा ज्ञातव्याः सर्वलक्षणैः |
त्रिभिः संवत्सरैरेषां तुर्यावस्था प्रसिध्यति || १८.५ ||
adhi-mātratarāḥ sattvā jñātavyāḥ sarva-lakṣaṇaiḥ |
tribhiḥ saṃvatsarair eṣāṃ turyāvasthā prasidhyati || 18.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


adhi-mātratarāḥ : ([[]])
sattvāḥ : ([[]])
jñātavyāḥ : ([[]])
sarva-lakṣaṇaiḥ : ([[]])
tribhiḥ : ([[]])
saṃvatsaraiḥ : ([[]])
eṣām : ([[]])
turyāvasthā : ([[]])
prasidhyati : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 19: Die Untersuchung des zu Stande Kommens des ersten Zustandes – prathamāvasthā-niṣpatti-vivekaḥ

Viveka 19 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अवस्थाभिश्चतसृभिर्योगः संपूर्णतां व्रजेत् |
तासां सङ्क्षेपतो भेदः कथ्यते चानुपूर्वशः || १९.१ ||
avasthābhiś catasṛbhir yogaḥ saṃpūrṇatāṃ vrajet |
tāsāṃ saṅkṣepato bhedaḥ kathyate cānupūrvaśaḥ || 19.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


avasthābhiḥ : ([[]])
catasṛbhiḥ : ([[]])
yogaḥ : ([[]])
saṃpūrṇatām : ([[]])
vrajet : ([[]])
tāsām : ([[]])
saṅkṣepataḥ : ([[]])
bhedaḥ : ([[]])
kathyate : ([[]])
cha : ([[]])
anupūrvaśaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


आरम्भश्च घटश्चैव परिचयस्तृतीयकः |
निष्पन्नः सर्वशेषेषु योगावस्थाः प्रकीर्तिताः || १९.२ ||
ārambhaś ca ghaṭaś caiva paricayas tṛtīyakaḥ |
niṣpannaḥ sarva-śeṣeṣu yogāvasthāḥ prakīrtitāḥ || 19.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ārambhaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
ghaṭaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
eva : ([[]])
paricayaḥ : ([[]])
tṛtīyakaḥ : ([[]])
niṣpannaḥ : ([[]])
sarva-śeṣeṣu : ([[]])
yogāvasthāḥ : ([[]])
prakīrtitāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यां यां प्रविशत्यवस्थां योगी चाभ्यासयोगतः |
तां च तां च गतेश्चिह्नं कथ्यते च समासतः || १९.३ ||
yāṃ yāṃ praviśaty avasthāṃ yogī cābhyāsa-yogataḥ |
tāṃ ca tāṃ ca gateś cihnaṃ kathyate ca samāsataḥ || 19.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yāṃ yām : ([[]])
praviśati : ([[]])
avasthām : ([[]])
yogī : ([[]])
cha : ([[]])
abhyāsa-yogataḥ : ([[]])
tām  : ([[]])
ca  : ([[]])
tām  : ([[]])
ca  : ([[]])
gateḥ : ([[]])
cihnam : ([[]])
kathyate : ([[]])
ca  : ([[]])
samāsataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गुरोः पादप्रसादेन समभ्यर्च्य स्वदेवताम् |
अभ्यासमारभेद्योगी गुरुपार्श्वे प्रयत्नतः | १९.४ ||
guroḥ pāda-prasādena samabhyarcya sva-devatām |
abhyāsam ārabhed yogī guru-pārśve prayatnataḥ || 19.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


guroḥ : ([[]])
pāda-prasādena : ([[]])
samabhyarcya : ([[]])
sva-devatām : ([[]])
abhyāsam : ([[]])
ārabhet : ([[]])
yogī : ([[]])
guru-pārśve : ([[]])
prayatnataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शुभे देशे शुभाचारे सज्जनैर्वा समन्विते |
अभ्यसेद्योगमार्गं तु सुभिक्षे निरुपद्रवे || १९.५ ||
śubhe deśe śubhācāre saj-janairvā samanvite |
abhyased yoga-mārgaṃ tu su-bhikṣe nirupadrave || 19.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śubhe : ([[]])
deśe : ([[]])
śubhācāre : ([[]])
saj-janaiḥ : ([[]])
 : ([[]])
samanvite : ([[]])
abhyaset : ([[]])
yoga-mārgam : ([[]])
tu : ([[]])
su-bhikṣe : ([[]])
nirupadrave : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


गृहस्थो वावधूतो वा योगाभ्यासे सदा रतः |
अनुपलम्भतो यत्नात्स्वमर्थं साधयेद्भृशम् || १९.६ ||
gṛha-stho vāvadhūto vā yogābhyāse sadā rataḥ |
anupalambhato yatnāt svam arthaṃ sādhayed bhṛśam || 19.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


gṛha-sthaḥ : ([[]])
 : ([[]])
avadhūtaḥ : ([[]])
 : ([[]])
yogābhyāse : ([[]])
sadā : ([[]])
rataḥ : ([[]])
anupalambhataḥ : ([[]])
yatnāt : ([[]])
svam : ([[]])
artham : ([[]])
sādhayet : ([[]])
bhṛśam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अग्निसेवाबलासेवा पथसेवा च सर्वदा |
प्रथमाभ्यासकाले तु सन्त्याज्या योगिना सदा || १९.७ ||
agni-sevābalā-sevā patha-sevā ca sarvadā |
prathamābhyāsa-kāle tu santyājyā yoginā sadā || 19.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


agni-sevā : ([[]])
abalā-sevā : ([[]])
patha-sevā : ([[]])
ca : ([[]])
sarvadā : ([[]])
prathamābhyāsa-kāle : ([[]])
tu : ([[]])
santyājyā : ([[]])
yoginā : ([[]])
sadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्राणपीडा यथा न स्यादभ्यासः क्रियते तथा |
पीदिते प्राणवाते हि धातुं दहति पावकः || १९.८ ||
prāṇa-pīḍā yathā na syād abhyāsaḥ kriyate tathā |
pīdite prāṇa-vāte hi dhātuṃ dahati pāvakaḥ || 19.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


prāṇa-pīḍā : ([[]])
yathā : ([[]])
na : ([[]])
syāt : ([[]])
abhyāsaḥ : ([[]])
kriyate  : ([[]])
tathā : ([[]])
pīdite : ([[]])
prāṇa-vāte : ([[]])
hi : ([[]])
dhātum : ([[]])
dahati : ([[]])
pāvakaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 9:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तस्मात्तथा निरोद्धव्यः प्राणो ऽयं विततः सदा |
अनुष्ठानावसानेषु वहत्यविकृतो यथा || १९.९ ||
tasmāt tathā niroddhavyaḥ prāṇo 'yaṃ vitataḥ sadā |
anuṣṭhānāvasāneṣu vahaty avikṛto yathā || 19.9 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tasmāt : ([[]])
tathā : ([[]])
niroddhavyaḥ : ([[]])
prāṇaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
vitataḥ : ([[]])
sadā : ([[]])
anuṣṭhānāvasāneṣu : ([[]])
vahati : ([[]])
avikṛtaḥ : ([[]])
yathā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 10:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अहोरत्रे ऽष्टधाभ्यासः सम्यक्शिक्षावतः स्मृतः |
यः पुनः प्रथमाभ्यासी तेन कार्यः क्रमात्क्रमात् || १९.१० ||
aho-ratre 'ṣṭadhābhyāsaḥ samyak-śikṣāvataḥ smṛtaḥ |
yaḥ punaḥ prathamābhyāsī tena kāryaḥ kramāt kramāt || 19.10 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


aho-ratre : ([[]])
aṣṭadhā : ([[]])
abhyāsaḥ : ([[]])
samyak-śikṣāvataḥ : ([[]])
smṛtaḥ : ([[]])
yaḥ : ([[]])
punaḥ : ([[]])
prathamābhyāsī : ([[]])
tena : ([[]])
kāryaḥ : ([[]])
kramāt kramāt : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 11:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


अभ्यासे प्रथमारब्धे अङ्गसादो भवेद्ध्रुवम् |
अशक्तिश्च कृशत्वं च नानुष्ठानं त्यजेद्बुधः || १९.११ ||
abhyāse prathamārabdhe aṅga-sādo bhaved dhruvam |
aśaktiś ca kṛśatvaṃ ca nānuṣṭhānaṃ tyajed budhaḥ || 19.11 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


abhyāse : ([[]])
prathamārabdhe : ([[]])
aṅga-sādaḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])
dhruvam : ([[]])
aśaktiḥ : ([[]])
ca : ([[]])
kṛśatvam : ([[]])
ca : ([[]])
nānuṣṭhānam : ([[]])
tyajet : ([[]])
budhaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 12:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सद्यभुज्य न कार्यो ऽयं तस्य बन्धो हि दुष्करः |
अन्नव्यवहिते कुक्षौ जायते वेदनैव च || १९.१२ ||
sadya-bhujya na kāryo 'yaṃ tasya bandho hi duṣ-karaḥ |
anna-vyavahite kukṣau jāyate vedanaiva ca || 19.12 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sadya-bhujya : ([[]])
na : ([[]])
kāryaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
tasya : ([[]])
bandhaḥ : ([[]])
hi : ([[]])
duṣ-karaḥ : ([[]])
anna-vyavahite : ([[]])
kukṣau : ([[]])
jāyate : ([[]])
vedanā : ([[]])
eva : ([[]])
ca : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 13:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


न कार्यः क्षुधितेनापि तथा विण्मूत्रवेगिना |
अभ्यासिना च भोक्तव्यं स्तोकस्तोकमनेकधा || १९.१३ ||
na kāryaḥ kṣudhitenāpi tathā viṇ-mūtra-veginā |
abhyāsinā ca bhoktavyaṃ stoka-stokam anekadhā || 19.13 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


na : ([[]])
kāryaḥ : ([[]])
kṣudhitena : ([[]])
api : ([[]])
tathā : ([[]])
viṇ-mūtra-veginā : ([[]])
abhyāsinā : ([[]])
ca : ([[]])
bhoktavyam : ([[]])
stoka-stokam : ([[]])
anekadhā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 14:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


एकावस्था यदा पूर्णा वेधो ऽयं ब्रह्मग्रन्थितः |
तदा दंशो भवेन्मध्ये किञ्चिदानन्ददर्शनम् || १९.१४ ||
ekāvasthā yadā pūrṇā vedho 'yaṃ brahma-granthitaḥ |
tadā daṃśo bhaven madhye kiñ-cid ānanda-darśanam || 19.14 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ekā : ([[]])
avasthā : ([[]])
yadā : ([[]])
pūrṇā : ([[]])
vedhaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
brahma-granthitaḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
daṃśaḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])
madhye : ([[]])
kiñ-cit : ([[]])
ānanda-darśanam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 15:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शून्यतानुप्रवेशो ऽपि विचित्रक्षणसंभवः |
अनाहतस्तदा शब्दो भवेत मध्यमामुखात् || १९.१५ ||
śūnyatānupraveśo 'pi vicitra-kṣaṇa-saṃbhavaḥ |
anāhatas tadā śabdo bhaveta madhyamā-mukhāt || 19.15 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śūnyatānupraveśaḥ : ([[]])
api : ([[]])
vicitra-kṣaṇa-saṃbhavaḥ : ([[]])
anāhataḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
śabdaḥ : ([[]])
bhaveta : ([[]])
madhyamā-mukhāt : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 16:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तदा चिह्नानि जायन्ते योगिनां बाह्यदेहतः |
कथ्यन्ते तानि सर्वाणि सङ्क्षेपादनुपूर्वशः || १९.१६ ||
tadā cihnāni jāyante yogināṃ bāhya-dehataḥ |
kathyante tāni sarvāṇi saṅkṣepād anupūrvaśaḥ || 19.16 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tadā : ([[]])
cihnāni : ([[]])
jāyante : ([[]])
yoginām : ([[]])
bāhya-dehataḥ : ([[]])
kathyante : ([[]])
tāni : ([[]])
sarvāṇi : ([[]])
saṅkṣepāt : ([[]])
anupūrvaśaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 17:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शुभकायः सुभोजी च प्रौढवह्निर्बलान्वितः |
सुमतिश्च सुकान्तिश्च सुनेत्रः सरसाधरः || १९.१७ ||
śubha-kāyaḥ su-bhojī ca prauḍha-vahnir balānvitaḥ |
su-matiś ca su-kāntiś ca su-netraḥ sa-rasādharaḥ || 19.17 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śubha-kāyaḥ : ([[]])
su-bhojī : ([[]])
ca : ([[]])
prauḍha-vahniḥ : ([[]])
balānvitaḥ : ([[]])
su-matiḥ : ([[]])
ca : ([[]])
su-kāntiḥ : ([[]])
ca : ([[]])
su-netraḥ : ([[]])
sa-rasādharaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 19 Vers 18:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सुभगश्च सुगन्धश्च सुखी सर्वाङ्गसुन्दरः |
संपूर्णहृदयो भोगी योगी प्रथमतो भवेत् || १९.१८ ||
su-bhagaś ca su-gandhaś ca sukhī sarvāṅga-sundaraḥ |
saṃpūrṇa-hṛdayo bhogī yogī prathamato bhavet || 19.18 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


su-bhagaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
su-gandhaḥ : ([[]])
ca : ([[]])
sukhī : ([[]])
sarvāṅga-sundaraḥ : ([[]])
saṃpūrṇa-hṛdayaḥ : ([[]])
bhogī : ([[]])
yogī  : ([[]])
prathamataḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 20: Die Untersuchung des Topf-Zustandes – ghaṭāvasthā-vivekaḥ

Viveka 20 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


द्वितीयायामवस्थायां योगी दृढासनो भवेत् |
आसने सुदृढे भूते वायुर्मध्यं विशत्यसौ || २०.१ ||
dvitīyāyām avasthāyāṃ yogī dṛḍhāsano bhavet |
āsane su-dṛḍhe bhūte vāyur madhyaṃ viśaty asau || 20.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


dvitīyāyām : ([[]])
avasthāyām : ([[]])
yogī : ([[]])
dṛḍhāsanaḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])
āsane : ([[]])
su-dṛḍhe : ([[]])
bhūte : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
madhyam : ([[]])
viśati : ([[]])
asau : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


किञ्चिद्वायुप्रवेशेन योगिनां ज्ञानसंभृतिः |
संजाते ज्ञानसंभारे योगी देवसमो भवेत् || २०.२ ||
kiñ-cid-vāyu-praveśena yogināṃ jñāna-saṃbhṛtiḥ |
saṃjāte jñāna-saṃbhāre yogī deva-samo bhavet || 20.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सुजीवी सुमनाः शूरो गण्डाक्षकण्ठपूरितः |
दृढदेहो दृढास्फालः स्फीतः सर्वाङ्गनिष्ठुरः || २०.३ ||
su-jīvī su-manāḥ śūro gaṇḍākṣa-kaṇṭha-pūritaḥ |
dṛḍha-deho dṛḍhāsphālaḥ sphītaḥ sarvāṅga-niṣṭhuraḥ || 20.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


महाबलो महावीर्यो नित्योत्साही प्रमोदितः |
तत्त्वज्ञो विधिज्ञो विज्ञः सर्वज्ञबोधिबोधितः || २०.४ ||
mahā-balo mahā-vīryo nityotsāhī pramoditaḥ |
tattva-jño vidhi-jño vijñaḥ sarva-jña-bodhi-bodhitaḥ || 20.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 5:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


प्रबुद्धो विबुधो धीमान्ध्यानी ध्यानविधानकः |
शुभाकारः शुभाचारः शुभाधारः शुभाशयः || २०.५ ||
prabuddho vibudho dhīmān dhyānī dhyāna-vidhānakaḥ |
śubhākāraḥ śubhācāraḥ śubhādhāraḥ śubhāśayaḥ || 20.5 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 6:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वलक्षणसंपूर्णो अशेषदोषवर्जितः |
ज्ञातज्ञानो द्वितीयायां योगी लोके विराजते || २०.६ ||
sarva-lakṣaṇa-saṃpūrṇo aśeṣadoṣa-varjitaḥ |
jñāta-jñāno dvitīyāyāṃ yogī loke virājate || 20.6 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 7:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


संपूर्णायां द्वितीयायामतिशून्यं प्रजायते |
भेरीशब्दस्तदा मध्ये विमर्दक्षणसंभवः || २०.७ ||
saṃpūrṇāyāṃ dvitīyāyām ati-śūnyaṃ prajāyate |
bherī-śabdas tadā madhye vimarda-kṣaṇa-saṃbhavaḥ || 20.7 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 20 Vers 8:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


द्वितीयायामवस्थायां वायुसंपुटयोगतः |
तेनास्याः सर्वतो लोकैर्घट इत्यभिधीयते || २०.८ ||
dvitīyāyām avasthāyāṃ vāyu-saṃpuṭa-yogataḥ |
tenāsyāḥ sarvato lokair ghaṭa ity abhidhīyate || 20.8 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 21: Die Untersuchung des Feuers der Zeit – kālānala-vivekaḥ

Viveka 21 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


घटित्वा सर्वगात्राणि छित्त्वा मार्गौ च पार्श्वतः |
गृहीत्वा सर्वतत्त्वानि वायुर्भवति मध्यगः || २१.१ ||
ghaṭitvā sarva-gātrāṇi chittvā mārgau ca pārśvataḥ |
gṛhītvā sarva-tattvāni vāyur bhavati madhya-gaḥ || 21.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


ghaṭitvā : ([[]])
sarva-gātrāṇi : ([[]])
chittvā : ([[]])
mārgau : ([[]])
ca : ([[]])
pārśvataḥ : ([[]])
gṛhītvā : ([[]])
sarva-tattvāni : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
bhavati : ([[]])
madhya-gaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 21 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदा वायुः प्रवृद्धो ऽयं मध्यमास्फुटितार्गलः |
तदा संजायते वह्निः कालानलक्षयङ्करः || २१.२ ||
yadā vāyuḥ pravṛddho 'yaṃ madhyamā-sphuṭitārgalaḥ |
tadā saṃjāyate vahniḥ kālānala-kṣayaṅ-karaḥ || 21.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadā : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
pravṛddhaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
madhyamā-sphuṭitārgalaḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
saṃjāyate : ([[]])
vahniḥ : ([[]])
kālānala-kṣayaṅ-karaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 21 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


बिन्दूनां पतनानन्दः कालो ऽयं च कलेवरे |
बिन्दुपातेन वृद्धत्वं मृत्युर्भवति देहिनाम् || २१.३ ||
bindūnāṃ patanānandaḥ kālo 'yaṃ ca kalevare |
bindu-pātena vṛddhatvaṃ mṛtyur bhavati dehinām || 21.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


bindūnām : ([[]])
patanānandaḥ : ([[]])
kālaḥ : ([[]])
ayam : ([[]])
ca : ([[]])
kalevare : ([[]])
bindu-pātena : ([[]])
vṛddhatvam : ([[]])
mṛtyuḥ : ([[]])
bhavati : ([[]])
dehinām : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung der natürlichen Glückseligkeit – sahajānanda-vivekaḥ

Viveka 22 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


स एव रेचको वायुर्जेतव्यो योगिभिः सदा |
यो ऽसौ बाह्यगतो देहे बिन्दुना सह योगतः || २२.१ ||
sa eva recako vāyur jetavyo yogibhiḥ sadā |
yo 'sau bāhya-gato dehe bindunā saha yogataḥ || 22.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


saḥ : ([[]])
eva : ([[]])
recakaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
jetavyaḥ : ([[]])
yogibhiḥ : ([[]])
sadā : ([[]])
yo 'sau : ([[]])
bāhya-gataḥ : ([[]])
dehe : ([[]])
bindunā : ([[]])
saha : ([[]])
yogataḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 22 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


जित्वा स ऊर्ध्वगो वायुर्यदा मध्यगतो भवेत् |
कालानन्दं तदा जित्वा सहजानन्दसंभवः || २२.२ ||
jitvā sa ūrdhva-go vāyur yadā madhya-gato bhavet |
kālānandaṃ tadā jitvā sahajānanda-saṃbhavaḥ || 22.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


jitvā : ([[]])
saḥ : ([[]])
ūrdhva-gaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
madhya-gataḥ : ([[]])
bhavet : ([[]])
kālānandam : ([[]])
tadā : ([[]])
jitvā : ([[]])
sahajānanda-saṃbhavaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 22 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


संशोध्य पूर्वकर्माणि क्लेषाक्लेशकृतानि च |
उदयत्ययमानन्दस्तमसीव दिवाकरः || २२.३ ||
saṃśodhya pūrva-karmāṇi kleṣākleśa-kṛtāni ca |
udayaty ayam ānandas tamasīva divā-karaḥ || 22.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


saṃśodhya : ([[]])
pūrva-karmāṇi : ([[]])
kleṣākleśa-kṛtāni : ([[]])
ca : ([[]])
udayati : ([[]])
ayam : ([[]])
ānandaḥ : ([[]])
tamasi : ([[]])
iva : ([[]])
divā-karaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung von prakṛti und guṇa – prakṛti-guṇa-vivekaḥ

Viveka 23 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


तदा प्रकृतयो नष्टा यतस्ताः कर्मसंभवाः |
प्रकृतेर्नाशतः शीघ्रं गुणा नश्यन्ति योगिनः || २३.१ ||
tadā prakṛtayo naṣṭā yatas tāḥ karma-saṃbhavāḥ |
prakṛter nāśataḥ śīghraṃ guṇā naśyanti yoginaḥ || 23.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


tadā : ([[]])
prakṛtayaḥ : ([[]])
naṣṭāḥ : ([[]])
yataḥ : ([[]])
tāḥ : ([[]])
karma-saṃbhavāḥ : ([[]])
prakṛteḥ : ([[]])
nāśataḥ : ([[]])
śīghram : ([[]])
guṇāḥ : ([[]])
naśyanti : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 23 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदा नष्टा गुणाः सर्वे योगिनां कर्मयोगतः |
तदा पञ्च कषायाश्च निमज्जन्ति नियन्त्रिताः || २३.२ ||
yadā naṣṭā guṇāḥ sarve yogināṃ karma-yogataḥ |
tadā pañca kaṣāyāś ca nimajjanti niyantritāḥ || 23.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadā : ([[]])
naṣṭāḥ : ([[]])
guṇāḥ : ([[]])
sarve : ([[]])
yoginām : ([[]])
karma-yogataḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
pañca : ([[]])
kaṣāyāḥ : ([[]])
ca : ([[]])
nimajjanti : ([[]])
niyantritāḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel : Die Untersuchung der Vollkommenheit des Körpers – kāya-siddhi-vivekaḥ

Viveka 24 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदा सिद्धिः कषायानां बिन्दुद्वयस्य मेलकम् |
सिद्धं तदा विजानीयात्कायं सर्वगुणान्वितम् || २४.१ ||
yadā siddhiḥ kaṣāyānāṃ bindu-dvayasya melakam |
siddhaṃ tadā vijānīyāt kāyaṃ sarva-guṇānvitam || 24.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadā : ([[]])
siddhiḥ : ([[]])
kaṣāyānām : ([[]])
bindu-dvayasya : ([[]])
melakam : ([[]])
siddham : ([[]])
tadā : ([[]])
vijānīyāt : ([[]])
kāyam : ([[]])
sarva-guṇānvitam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 24 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शीतातपतृषात्रासकामलोभादिवर्जितः |
आधिव्याधिजरादुःखशोकसागरपारगः || २४.२ ||
śītātapa-tṛṣā-trāsa-kāma-lobhādi-varjitaḥ |
ādhi-vyādhi-jarā-duḥkha-śoka-sāgara-pāragaḥ || 24.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śītātapa-tṛṣā-trāsa-kāma-lobhādi-varjitaḥ : ([[]])
ādhi-vyādhi-jarā-duḥkha-śoka-sāgara-pāragaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 25: Die Untersuchung der Vollkommenheit des Atems – vāyu-siddhi-vivekaḥ

Viveka 25 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सिद्धकायो यदा योगी हृदयग्रन्थिभेदतः |
महाशून्यं तदायातं क्षणं विलक्षणं तदा || २५.१ ||
siddha-kāyo yadā yogī hṛdaya-granthi-bhedataḥ |
mahā-śūnyaṃ tadāyātaṃ kṣaṇaṃ vilakṣaṇaṃ tadā || 25.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


siddha-kāyaḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
yogī : ([[]])
hṛdaya-granthi-bhedataḥ : ([[]])
mahā-śūnyam : ([[]])
tadāyātam : ([[]])
kṣaṇam : ([[]])
vilakṣaṇam : ([[]])
tadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 25 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


शब्दो ऽपि मर्दलो मध्ये तदा संजायते ध्रुवम् |
तदासौ निश्चलो वायुः स्थिरसमाधिमध्यगः || २५.२ ||
śabdo 'pi mardalo madhye tadā saṃjāyate dhruvam |
tadāsau niścalo vāyuḥ sthira-samādhi-madhya-gaḥ || 25.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


śabdaḥ : ([[]])
api : ([[]])
mardalaḥ : ([[]])
madhye : ([[]])
tadā : ([[]])
saṃjāyate : ([[]])
dhruvam : ([[]])
tadā : ([[]])
asau : ([[]])
niścalaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
sthira-samādhi-madhya-gaḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 25 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


वायुसिद्धिस्तदा देहे ज्ञातव्या योगिभिः सदा |
वायुसिद्धिर्यदा देहे संवित्तिर्जायते तदा || २५.३ ||
vāyu-siddhis tadā dehe jñātavyā yogibhiḥ sadā |
vāyu-siddhir yadā dehe saṃvittir jāyate tadā || 25.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


vāyu-siddhiḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
dehe : ([[]])
jñātavyā : ([[]])
yogibhiḥ : ([[]])
sadā : ([[]])
vāyu-siddhiḥ : ([[]])
yadā : ([[]])
dehe : ([[]])
saṃvittiḥ : ([[]])
jāyate : ([[]])
tadā : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 25 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


संवित्तेः ऱ्रिद्धयः सर्वाः संभवन्ति च योगिनाम् |
यदा संदृश्यते ऋद्धिस्तदा सिद्धिरदूरतः || २५.४ ||
saṃvitteḥ riddhayaḥ sarvāḥ saṃbhavanti ca yoginām |
yadā saṃdṛśyate ṛddhis tadā siddhir adūrataḥ || 25.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


saṃvitteḥ : ([[]])
riddhayaḥ : ([[]])
sarvāḥ : ([[]])
saṃbhavanti : ([[]])
ca : ([[]])
yoginām : ([[]])
yadā : ([[]])
saṃdṛśyate : ([[]])
ṛddhiḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
siddhiḥ : ([[]])
adūrataḥ : ([[]])


Erläuterungen


Kapitel 26: Die Untersuchung des samādhi – samādhi-vivekaḥ

Viveka 26 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यो ऽसौ सिद्धिमयो वायुर्मध्यमापदनिश्चलः |
तदानन्दमयं चित्तमेकरूपं नभःसमम् || २६.१ ||
yo 'sau siddhi-mayo vāyur madhyamā-pada-niścalaḥ |
tadānanda-mayaṃ cittam eka-rūpaṃ nabhaḥ-samam || 26.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yo 'sau : ([[]])
siddhi-mayaḥ : ([[]])
vāyuḥ : ([[]])
madhyamā-pada-niścalaḥ : ([[]])
tadā : ([[]])
ānanda-mayam : ([[]])
cittam : ([[]])
eka-rūpam : ([[]])
nabhaḥ-samam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 26 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदानन्दमयं चित्तं बाह्यक्लेशविवर्जितम् |
भवदुःखानि संहृत्य समाधिर्जायते तदा || २६.२ ||
yadānanda-mayaṃ cittaṃ bāhya-kleśa-vivarjitam |
bhava-duḥkhāni saṃhṛtya samādhir jāyate tadā || 26.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadā : ([[]])
ānanda-mayam : ([[]])
cittam : ([[]])
bāhya-kleśa-vivarjitam : ([[]])
bhava-duḥkhāni : ([[]])
saṃhṛtya : ([[]])
samādhiḥ : ([[]])
jāyate : ([[]])
tadā : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 27: Die Untersuchung des vollkommenen Geistes – siddha-citta-vivekaḥ

Viveka 27 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यदा समाधिसंपन्नं सहजानन्दसंभृतम् |
चित्तमेव तदा सिद्धं सर्वदुःखभयापहम् || २७.१ ||
yadā samādhi-saṃpannaṃ sahajānanda-saṃbhṛtam |
cittam eva tadā siddhaṃ sarva-duḥkha-bhayāpaham || 27.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yadā : ([[]])
samādhi-saṃpannam : ([[]])
sahajānanda-saṃbhṛtam : ([[]])
cittam : ([[]])
eva : ([[]])
tadā : ([[]])
siddham : ([[]])
sarva-duḥkha-bhayāpaham : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 28: Die Untersuchung des Kennzeichens der Vollkommenheit des Körpers – kāya-siddhi-lakṣaṇa-vivekaḥ

Viveka 28 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


यत्करोति यदा योगी सर्वं भवति तत्क्षणात् |
योगिनः कायसिद्धस्य जानीयाल्लक्षणं ध्रुवम् || २८.१ ||
yat karoti yadā yogī sarvaṃ bhavati tat-kṣaṇāt |
yoginaḥ kāya-siddhasya jānīyāl lakṣaṇaṃ dhruvam || 28.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


yat : ([[]])
karoti : ([[]])
yadā : ([[]])
yogī : ([[]])
sarvam : ([[]])
bhavati : ([[]])
tat-kṣaṇāt : ([[]])
yoginaḥ : ([[]])
kāya-siddhasya : ([[]])
jānīyāt : ([[]])
lakṣaṇam : ([[]])
dhruvam : ([[]])


Erläuterungen

Kapitel 29: Die Untersuchung des dritten Zustandes – tṛtīyāvasthā-vivekaḥ

Viveka 29 Vers 1:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


कायव्यूहादिकं यच्च परपुरप्रवेशनम् |
ईक्षणं श्रवणं दूरात्तत्सिद्धवायुलक्षणम् || २९.१ ||
kāya-vyūhādikaṃ yac ca para-pura-praveśanam |
īkṣaṇaṃ śravaṇaṃ dūrāt tat siddha-vāyu-lakṣaṇam || 29.1 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


kāya-vyūhādikam : ([[]])
yat : ([[]])
ca : ([[]])
para-pura-praveśanam : ([[]])
īkṣaṇam : ([[]])
śravaṇam : ([[]])
dūrāt : ([[]])
tat : ([[]])
siddha-vāyu-lakṣaṇam : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 29 Vers 2:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


सर्वज्ञत्वं त्रिकायस्य सर्वज्ञानावबोधकम् |
लक्षणं सिद्धचित्तस्य ज्ञातव्यं ज्ञानशालिभिः || २९.२ ||
sarva-jñatvaṃ tri-kāyasya sarva-jñānāvabodhakam |
lakṣaṇaṃ siddha-cittasya jñātavyaṃ jñāna-śālibhiḥ || 29.2 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


sarva-jñatvam : ([[]])
tri-kāyasya : ([[]])
sarva-jñānāvabodhakam : ([[]])
lakṣaṇam : ([[]])
siddha-cittasya : ([[]])
jñātavyam : ([[]])
jñāna-śālibhiḥ : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 29 Vers 3:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


इति कायवाक्चित्तानां कथ्यन्ते सिद्धिलक्षणम् |
नानाप्रकारतो यानि सर्वाणि कथितानि च |
तृतीयायामवस्थायां तानि चिह्नानि योगिनाम् || २९.३ ||
iti kāya-vāk-cittānāṃ kathyante siddhi-lakṣaṇam |
nānā-prakārato yāni sarvāṇi kathitāni ca |
tṛtīyāyām avasthāyāṃ tāni cihnāni yoginām || 29.3 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen

Viveka 29 Vers 4:

Versmaß: Anushtubh (Shloka)


|
|| २९. ||
|
|| 29.4 ||


Übersetzung



Wort-für-Wort-Übersetzung


' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])
' : ([[]])


Erläuterungen