Siddha Kunjika Stotram: Unterschied zwischen den Versionen

Aus Yogawiki
 
Zeile 234: Zeile 234:
===Wort-für-Wort-Übersetzung===
===Wort-für-Wort-Übersetzung===
'''Atha Siddha Kunjika Stotram'''
'''Atha Siddha Kunjika Stotram'''
* atha: ''jetzt''
* siddha: ''vollkommen''
* kunjika: ''Schlüssel, Schlüsselhymne?
* stotra: ''Hymne''


'''śiva uvāca:'''
'''śiva uvāca:'''
* śiva (Shiva)
* śiva: ''Shiva''
* uvāca (sprach)
* uvāca: ''sprach''


'''śṛṇu devi pravakṣyāmi kuñjikāstotramuttamam:'''
'''śṛṇu devi pravakṣyāmi kuñjikāstotramuttamam:'''
* śṛṇu (höre)
* śṛṇu: ''höre''
* devi (Göttin)
* devi: ''Göttin''
* pravakṣyāmi (ich werde erklären)
* pravakṣyāmi: ''ich werde erklären''
* kuñjikā (Kunjika)
* kuñjikā: ''Kunjika''
* stotram (Hymne)
* stotram: ''Hymne''
* uttamam (ausgezeichnet)
* uttamam: ''ausgezeichnet''


'''yena mantraprabhāveṇa caṇḍījāpaḥ śubho bhavet:'''
'''yena mantraprabhāveṇa caṇḍījāpaḥ śubho bhavet:'''
* yena (durch dessen)
* yena: ''durch dessen''
* mantraprabhāveṇa (Mantra-Macht)
* mantraprabhāveṇa: ''Mantra-Macht''
* caṇḍī (Chandi)
* caṇḍī: ''Chandi''
* jāpaḥ (Rezitation)
* jāpaḥ: ''Rezitation''
* śubho (erfolgreich)
* śubho: ''erfolgreich''
* bhavet (wird)
* bhavet: ''wird''


'''na kavacaṃ nārgalāstotraṃ kīlakaṃ na rahasyakam:'''
'''na kavacaṃ nārgalāstotraṃ kīlakaṃ na rahasyakam:'''
* na (kein)
* na: ''kein''
* kavacaṃ (Schutz)
* kavacaṃ: ''Schutz''
* na (kein)
* na: ''kein''
* argalāstotraṃ (Argala-Stotra)
* argalāstotraṃ: ''Argala-Stotra''
* kīlakaṃ (Keil)
* kīlakaṃ: ''Keil''
* na (kein)
* na: ''kein''
* rahasyakam (Geheimnis)
* rahasyakam: ''Geheimnis''


'''na sūktaṃ nāpi dhyānaṃ ca na nyāso na ca vārcanam:'''
'''na sūktaṃ nāpi dhyānaṃ ca na nyāso na ca vārcanam:'''
* na (kein)
* na: ''kein''
* sūktaṃ (Sukta)
* sūktaṃ: ''Sukta''
* na (kein)
* na: ''kein''
* api (auch)
* api: ''auch''
* dhyānaṃ (Meditation)
* dhyānaṃ: ''Meditation''
* ca (und)
* ca: ''und''
* na (kein)
* na: ''kein''
* nyāso (Gesten)
* nyāso: ''Gesten''
* na (kein)
* na: ''kein''
* ca (und)
* ca: ''und''
* vārcanam (Anbetung)
* vārcanam: ''Anbetung''


'''kuñjikāpāṭhamātreṇa durgāpāṭhaphalaṃ labhet:'''
'''kuñjikāpāṭhamātreṇa durgāpāṭhaphalaṃ labhet:'''
* kuñjikā (Kunjika)
* kuñjikā: ''Kunjika''
* pāṭha (Rezitation)
* pāṭha: ''Rezitation''
* mātreṇa (allein)
* mātreṇa: ''allein''
* durgā (Durga)
* durgā: ''Durga''
* pāṭha (Rezitation)
* pāṭha: ''Rezitation''
* phalaṃ (Frucht)
* phalaṃ: ''Frucht''
* labhet (erhält)
* labhet: ''erhält''


'''ati guhyataraṃ devi devānāmapi durlabham:'''
'''ati guhyataraṃ devi devānāmapi durlabham:'''
* ati (sehr)
* ati: ''sehr''
* guhyataraṃ (geheim)
* guhyataraṃ: ''geheim''
* devi (Göttin)
* devi: ''Göttin''
* devānām (Götter)
* devānām: ''Götter''
* api (auch)
* api: ''auch''
* durlabham (schwer zu erlangen)
* durlabham: ''schwer zu erlangen''


'''gopanīyaṃ prayatnena svayoniriva pārvati:'''
'''gopanīyaṃ prayatnena svayoniriva pārvati:'''
* gopanīyaṃ (verborgen)
* gopanīyaṃ: ''verborgen''
* prayatnena (sorgfältig)
* prayatnena: ''sorgfältig''
* sva (eigene)
* sva: ''eigene''
* yoni (Geschlecht)
* yoni: ''Geschlecht''
* iva (wie)
* iva: ''wie''
* pārvati (Parvati)
* pārvati: ''Parvati''


'''māraṇaṃ mohanaṃ vaśyaṃ stambhanoccāṭanādikam:'''
'''māraṇaṃ mohanaṃ vaśyaṃ stambhanoccāṭanādikam:'''
* māraṇaṃ (Tötung)
* māraṇaṃ: ''Tötung''
* mohanaṃ (Verzauberung)
* mohanaṃ: ''Verzauberung''
* vaśyaṃ (Beeinflussung)
* vaśyaṃ: ''Beeinflussung''
* stambhana (Hemmung)
* stambhana: ''Hemmung''
* uccāṭana (Vertreiben)
* uccāṭana: ''Vertreiben''
* ādikam (und ähnliches)
* ādikam: ''und ähnliches''


'''pāṭhamātreṇa saṃsiddhyet kuñjikāstotramuttamam:'''
'''pāṭhamātreṇa saṃsiddhyet kuñjikāstotramuttamam:'''
* pāṭha (Rezitation)
* pāṭha: ''Rezitation''
* mātreṇa (allein)
* mātreṇa: ''allein''
* saṃsiddhyet (vollendet werden)
* saṃsiddhyet: ''vollendet werden''
* kuñjikā (Kunjika)
* kuñjikā: ''Kunjika''
* stotram (Hymne)
* stotram: ''Hymne''
* uttamam (ausgezeichnet)
* uttamam: ''ausgezeichnet''


'''atha mantraḥ:'''
'''atha mantraḥ:'''
* atha (nun)
* atha: ''nun''
* mantraḥ (Mantra)
* mantraḥ: ''Mantra''


'''om aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce:'''
'''om aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce:'''
* om (Om)
* om: ''Om''
* aiṃ (AIM)
* aiṃ: ''AIM''
* hrīṃ (HRIM)
* hrīṃ: ''HRIM''
* klīṃ (KLIM)
* klīṃ: ''KLIM''
* cāmuṇḍāyai (Chamunda-yai)
* cāmuṇḍāyai: ''Chamunda-yai''
* vicce (Vichche)
* vicce: ''Vichche''


'''oṃ glauṃ huṃ klīṃ jūṃ saḥ jvālaya jvālaya jvala jvala prajvala prajvala:'''
'''oṃ glauṃ huṃ klīṃ jūṃ saḥ jvālaya jvālaya jvala jvala prajvala prajvala:'''
* oṃ (Om)
* oṃ: ''Om''
* glauṃ (Glaum)
* glauṃ: ''Glaum''
* huṃ (Hum)
* huṃ: ''Hum''
* klīṃ (Klim)
* klīṃ: ''Klim''
* jūṃ (Jum)
* jūṃ: ''Jum''
* saḥ (Sah)
* saḥ: ''Sah''
* jvālaya (entfache)
* jvālaya: ''entfache''
* jvālaya (entfache)
* jvālaya: ''entfache''
* jvala (brenne)
* jvala: ''brenne''
* jvala (brenne)
* jvala: ''brenne''
* prajvala (leuchte)
* prajvala: ''leuchte''
* prajvala (leuchte)
* prajvala: ''leuchte''


'''aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce jvala haṃ saṃ laṃ kṣaṃ phaṭ svāhā:'''
'''aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce jvala haṃ saṃ laṃ kṣaṃ phaṭ svāhā:'''
* aiṃ (AIM)
* aiṃ: ''AIM''
* hrīṃ (HRIM)
* hrīṃ: ''HRIM''
* klīṃ (KLIM)
* klīṃ: ''KLIM''
* cāmuṇḍāyai (Chamunda-yai)
* cāmuṇḍāyai: ''Chamunda-yai''
* vicce (Vichche)
* vicce: ''Vichche''
* jvala (brenne)
* jvala: ''brenne''
* haṃ (Ham)
* haṃ: ''Ham''
* saṃ (Sam)
* saṃ: ''Sam''
* laṃ (Lam)
* laṃ: ''Lam''
* kṣaṃ (Ksham)
* kṣaṃ: ''Ksham''
* phaṭ (Phat)
* phaṭ: ''Phat''
* svāhā (Svaha)
* svāhā: ''Svaha''


'''iti maṃtraḥ:'''
'''iti maṃtraḥ:'''
* iti (dies ist)
* iti: ''dies ist''
* maṃtraḥ (der Mantra)
* maṃtraḥ: ''der Mantra''


'''namaste rudrarūpiṇyai namaste madhumardini:'''
'''namaste rudrarūpiṇyai namaste madhumardini:'''
* namaste (Ehrerbietung dir)
* namaste: ''Ehrerbietung dir''
* rudrarūpiṇyai (die in der Form von Rudra ist)
* rudrarūpiṇyai: ''die in der Form von Rudra ist''
* namaste (Ehrerbietung dir)
* namaste: ''Ehrerbietung dir''
* madhumardini (die die Dämonin Madhu tötete)
* madhumardini: ''die die Dämonin Madhu tötete''


'''namaḥ kaiṭabhahāriṇyai namaste mahiṣārdini:'''
'''namaḥ kaiṭabhahāriṇyai namaste mahiṣārdini:'''
* namaḥ (Ehrerbietung dir)
* namaḥ: ''Ehrerbietung dir''
* kaiṭabhahāriṇyai (die Kaiṭabha besiegte)
* kaiṭabhahāriṇyai: ''die Kaiṭabha besiegte''
* namaste (Ehrerbietung dir)
* namaste: ''Ehrerbietung dir''
* mahiṣārdini (die den Büffeldämon tötete)
* mahiṣārdini: ''die den Büffeldämon tötete''


'''namaste śumbhahantryai ca niśumbhāsuraghātini:'''
'''namaste śumbhahantryai ca niśumbhāsuraghātini:'''
* namaste (Ehrerbietung dir)
* namaste: ''Ehrerbietung dir''
* śumbhahantryai (die Shumbha tötete)
* śumbhahantryai: ''die Shumbha tötete''
* ca (und)
* ca: ''und''
* niśumbhāsuraghātini (die Nishumbha zerstörte)
* niśumbhāsuraghātini: ''die Nishumbha zerstörte''


'''jāgrataṃ hi mahādevi japaṃ siddhaṃ kurūṣva me:'''
'''jāgrataṃ hi mahādevi japaṃ siddhaṃ kurūṣva me:'''
* jāgrataṃ (erwache)
* jāgrataṃ: ''erwache''
* hi (wahrlich)
* hi: ''wahrlich''
* mahādevi (große Göttin)
* mahādevi: ''große Göttin''
* japaṃ (Gebet)
* japaṃ: ''Gebet''
* siddhaṃ (erfolgreich)
* siddhaṃ: ''erfolgreich''
* kurūṣva (mache)
* kurūṣva: ''mache''
* me (mein)
* me: ''mein''


'''aiṅkārī sṛṣṭirūpāyai hrīṅkārī pratipālikā:'''
'''aiṅkārī sṛṣṭirūpāyai hrīṅkārī pratipālikā:'''
* aiṅkārī (in der Form von AIM)
* aiṅkārī: ''in der Form von AIM''
* sṛṣṭirūpāyai (Schöpfung)
* sṛṣṭirūpāyai: ''Schöpfung''
* hrīṅkārī (in der Form von HRIM)
* hrīṅkārī: ''in der Form von HRIM''
* pratipālikā (Beschützerin)
* pratipālikā: ''Beschützerin''


'''klīṅkārī kāmarūpiṇyai bījarūpe namo'stute:'''
'''klīṅkārī kāmarūpiṇyai bījarūpe namo'stute:'''
* klīṅkārī (in der Form von KLIM)
* klīṅkārī: ''in der Form von KLIM''
* kāmarūpiṇyai (Form von Liebe)
* kāmarūpiṇyai: ''Form von Liebe''
* bījarūpe (Bija-Mantra)
* bījarūpe: ''Bija-Mantra''
* namo'stute (Ehrerbietung dir)
* namo'stute: ''Ehrerbietung dir''


'''cāmuṇḍā caṇḍaghātī ca yaikārī varadāyinī:'''
'''cāmuṇḍā caṇḍaghātī ca yaikārī varadāyinī:'''
* cāmuṇḍā (Chamunda)
* cāmuṇḍā: ''Chamunda''
* caṇḍaghātī (Dämonenbesiegerin)
* caṇḍaghātī: ''Dämonenbesiegerin''
* ca (und)
* ca: ''und''
* yaikārī (in der Form von AI)
* yaikārī: ''in der Form von AI''
* varadāyinī (Gnadengewährende)
* varadāyinī: ''Gnadengewährende''


'''vicce cābhayadā nityaṃ namaste mantrarūpiṇi:'''
'''vicce cābhayadā nityaṃ namaste mantrarūpiṇi:'''
* vicce (in der Form von VICHCE)
* vicce: ''in der Form von VICHCE''
* ca (und)
* ca: ''und''
* abhayadā (Schutzgebende)
* abhayadā: ''Schutzgebende''
* nityaṃ (immer)
* nityaṃ: ''immer''
* namaste (Ehrerbietung dir)
* namaste: ''Ehrerbietung dir''
* mantrarūpiṇi (in der Form des Mantras)
* mantrarūpiṇi: ''in der Form des Mantras''


'''dhāṃ dhīṃ dhūṃ dhūrjaṭeḥ patnī vāṃ vīṃ vūṃ vāgadhīśvarī:'''
'''dhāṃ dhīṃ dhūṃ dhūrjaṭeḥ patnī vāṃ vīṃ vūṃ vāgadhīśvarī:'''
* dhāṃ (in der Form von DHAM)
* dhāṃ: ''in der Form von DHAM''
* dhīṃ (in der Form von DHIM)
* dhīṃ: ''in der Form von DHIM''
* dhūṃ (in der Form von DHUM)
* dhūṃ: ''in der Form von DHUM''
* dhūrjaṭeḥ (Gemahlin von Shiva)
* dhūrjaṭeḥ: ''Gemahlin von Shiva''
* patnī (Ehefrau)
* patnī: ''Ehefrau''
* vāṃ (in der Form von VAM)
* vāṃ: ''in der Form von VAM''
* vīṃ (in der Form von VIM)
* vīṃ: ''in der Form von VIM''
* vūṃ (in der Form von VUM)
* vūṃ: ''in der Form von VUM''
* vāgadhīśvarī (Göttin der Sprache)
* vāgadhīśvarī: ''Göttin der Sprache''


'''krāṃ krīṃ krūṃ kuñjikā devi śāṃ śīṃ śūṃ me śubhaṃ kuru:'''
'''krāṃ krīṃ krūṃ kuñjikā devi śāṃ śīṃ śūṃ me śubhaṃ kuru:'''
* krāṃ (in der Form von KRAM)
* krāṃ: ''in der Form von KRAM''
* krīṃ (in der Form von KRIM)
* krīṃ: ''in der Form von KRIM''
* krūṃ (in der Form von KRUM)
* krūṃ: ''in der Form von KRUM''
* kuñjikā (Kunjika)
* kuñjikā: ''Kunjika''
* devi (Göttin)
* devi: ''Göttin''
* śāṃ (in der Form von SHAM)
* śāṃ: ''in der Form von SHAM''
* śīṃ (in der Form von SHIM)
* śīṃ: ''in der Form von SHIM''
* śūṃ (in der Form von SHUM)
* śūṃ: ''in der Form von SHUM''
* me (mir)
* me: ''mir''
* śubhaṃ (Glück)
* śubhaṃ: ''Glück''
* kuru (mache)
* kuru: ''mache''


'''huṃ huṃ huṅkārarūpiṇyai jaṃ jaṃ jaṃ jambhanādinī:'''
'''huṃ huṃ huṅkārarūpiṇyai jaṃ jaṃ jaṃ jambhanādinī:'''
* huṃ (in der Form von HUM)
* huṃ: ''in der Form von HUM''
* huṃ (in der Form von HUM)
* huṃ: ''in der Form von HUM''
* huṅkārarūpiṇyai (in der Form des HUM-Mantras)
* huṅkārarūpiṇyai: ''in der Form des HUM-Mantras''
* jaṃ (in der Form von JAM)
* jaṃ: ''in der Form von JAM''
* jaṃ (in der Form von JAM)
* jaṃ: ''in der Form von JAM''
* jaṃ (in der Form von JAM)
* jaṃ: ''in der Form von JAM''
* jambhanādinī (die die Welt bindet)
* jambhanādinī: ''die die Welt bindet''


'''bhrāṃ bhrīṃ bhrūṃ bhairavī bhadre bhavānyai te namo namaḥ:'''
'''bhrāṃ bhrīṃ bhrūṃ bhairavī bhadre bhavānyai te namo namaḥ:'''
* bhrāṃ (in der Form von BHRAM)
* bhrāṃ: ''in der Form von BHRAM''
* bhrīṃ (in der Form von BHRIM)
* bhrīṃ: ''in der Form von BHRIM''
* bhrūṃ (in der Form von BHRUM)
* bhrūṃ: ''in der Form von BHRUM''
* bhairavī (Bhairavi)
* bhairavī: ''Bhairavi''
* bhadre (Shubh, Glücksbringerin)
* bhadre: ''Shubh, Glücksbringerin''
* bhavānyai (Bhavani)
* bhavānyai: ''Bhavani''
* te (dir)
* te: ''dir''
* namo namaḥ (Ehrerbietung, Ehrerbietung)
* namo namaḥ: ''Ehrerbietung, Ehrerbietung''


'''aṃ kaṃ caṃ ṭaṃ taṃ paṃ yaṃ śaṃ vīṃ duṃ aiṃ vīṃ haṃ kṣaṃ:'''
'''aṃ kaṃ caṃ ṭaṃ taṃ paṃ yaṃ śaṃ vīṃ duṃ aiṃ vīṃ haṃ kṣaṃ:'''
* aṃ (in der Form von AM)
* aṃ: ''in der Form von AM''
* kaṃ (in der Form von KAM)
* kaṃ: ''in der Form von KAM''
* caṃ (in der Form von CHAM)
* caṃ: ''in der Form von CHAM''
* ṭaṃ (in der Form von ṬAM)
* ṭaṃ: ''in der Form von ṬAM''
* taṃ (in der Form von TAM)
* taṃ: ''in der Form von TAM''
* paṃ (in der Form von PAM)
* paṃ: ''in der Form von PAM''
* yaṃ (in der Form von YAM)
* yaṃ: ''in der Form von YAM''
* śaṃ (in der Form von SHAM)
* śaṃ: ''in der Form von SHAM''
* vīṃ (in der Form von VIM)
* vīṃ: ''in der Form von VIM''
* duṃ (in der Form von DUM)
* duṃ: ''in der Form von DUM''
* aiṃ (in der Form von AIM)
* aiṃ: ''in der Form von AIM''
* vīṃ (in der Form von VIM)
* vīṃ: ''in der Form von VIM''
* haṃ (in der Form von HAM)
* haṃ: ''in der Form von HAM''
* kṣaṃ (in der Form von KSHAM)
* kṣaṃ: ''in der Form von KSHAM''


'''dhijāgram dhijāgraṃ troṭaya troṭaya dīptaṃ kuru kuru svāhā:'''
'''dhijāgram dhijāgraṃ troṭaya troṭaya dīptaṃ kuru kuru svāhā:'''
* dhijāgram (erleuchte)
* dhijāgram: ''erleuchte''
* dhijāgraṃ (erleuchte)
* dhijāgraṃ: ''erleuchte''
* troṭaya (zerbreche)
* troṭaya: ''zerbreche''
* troṭaya (zerbreche)
* troṭaya: ''zerbreche''
* dīptaṃ (leuchte)
* dīptaṃ: ''leuchte''
* kuru (mache)
* kuru: ''mache''
* kuru (mache)
* kuru: ''mache''
* svāhā (Svaha)
* svāhā: ''Svaha''


'''pāṃ pīṃ pūṃ pārvatī pūrṇā khāṃ khīṃ khūṃ khecarī tathā:'''
'''pāṃ pīṃ pūṃ pārvatī pūrṇā khāṃ khīṃ khūṃ khecarī tathā:'''
* pāṃ (in der Form von PAM)
* pāṃ: ''in der Form von PAM''
* pīṃ (in der Form von PIM)
* pīṃ: ''in der Form von PIM''
* pūṃ (in der Form von PUM)
* pūṃ: ''in der Form von PUM''
* pārvatī (Parvati)
* pārvatī: ''Parvati''
* pūrṇā (Vollkommene)
* pūrṇā: ''Vollkommene''
* khāṃ (in der Form von KHAM)
* khāṃ: ''in der Form von KHAM''
* khīṃ (in der Form von KHIM)
* khīṃ: ''in der Form von KHIM''
* khūṃ (in der Form von KHUM)
* khūṃ: ''in der Form von KHUM''
* khecarī (Himmelsgöttin)
* khecarī: ''Himmelsgöttin''
* tathā (auch)
* tathā: ''auch''


'''sāṃ sīṃ sūṃ saptaśatī devyā maṃtrasiddhiṃ kurūṣva me:'''
'''sāṃ sīṃ sūṃ saptaśatī devyā maṃtrasiddhiṃ kurūṣva me:'''
* sāṃ (in der Form von SAM)
* sāṃ: ''in der Form von SAM''
* sīṃ (in der Form von SIM)
* sīṃ: ''in der Form von SIM''
* sūṃ (in der Form von SUM)
* sūṃ: ''in der Form von SUM''
* saptaśatī (der Siebenhundert Mantras)
* saptaśatī: ''der Siebenhundert Mantras''
* devyā (Göttin)
* devyā: ''Göttin''
* maṃtrasiddhiṃ (Mantra-Vollendung)
* maṃtrasiddhiṃ: ''Mantra-Vollendung''
* kurūṣva (mache)
* kurūṣva: ''mache''
* me (mir)
* me: ''mir''


'''idaṃ tu kuñjikāstotraṃ mantrajāgartihetave:'''
'''idaṃ tu kuñjikāstotraṃ mantrajāgartihetave:'''
* idaṃ (dies)
* idaṃ: ''dies''
* tu (ist)
* tu: ''ist''
* kuñjikā (Kunjika)
* kuñjikā: ''Kunjika''
* stotraṃ (Hymne)
* stotraṃ: ''Hymne''
* mantra (Mantra)
* mantra: ''Mantra''
* jāgarti (erwecken)
* jāgarti: ''erwecken''
* hetave (um)
* hetave: ''um''


'''abhakte naiva dātavyaṃ gopitaṃ rakṣa pārvati:'''
'''abhakte naiva dātavyaṃ gopitaṃ rakṣa pārvati:'''
* abhakte (an einen Ungläubigen)
* abhakte: ''an einen Ungläubigen''
* naiva (nicht)
* naiva: ''nicht''
* dātavyaṃ (gegeben werden)
* dātavyaṃ: ''gegeben werden''
* gopitaṃ (verborgen)
* gopitaṃ: ''verborgen''
* rakṣa (bewahre)
* rakṣa: ''bewahre''
* pārvati (Parvati)
* pārvati: ''Parvati''


'''yastu kuñjikayā devi hīnāṃ saptaśatīṃ paṭhet:'''
'''yastu kuñjikayā devi hīnāṃ saptaśatīṃ paṭhet:'''
* yastu (wer)
* yastu: ''wer''
* kuñjikayā (mit Kunjika)
* kuñjikayā: ''mit Kunjika''
* devi (Göttin)
* devi: ''Göttin''
* hīnāṃ (ohne)
* hīnāṃ: ''ohne''
* saptaśatīṃ (die Siebenhundert Mantras)
* saptaśatīṃ: ''die Siebenhundert Mantras''
* paṭhet (rezitiert)
* paṭhet: ''rezitiert''


'''na tasya jāyate siddhir araṇye rodanaṃ yathā:'''
'''na tasya jāyate siddhir araṇye rodanaṃ yathā:'''
* na (nicht)
* na: ''nicht''
* tasya (seine)
* tasya: ''seine''
* jāyate (erreicht)
* jāyate: ''erreicht''
* siddhir (Vollendung)
* siddhir: ''Vollendung''
* araṇye (in der Wüste)
* araṇye: ''in der Wüste''
* rodanaṃ (Weinen)
* rodanaṃ: ''Weinen''
* yathā (wie)
* yathā: ''wie''


'''iti śrīrudrayāmale gaurītantre śivapārvatīsaṃvāde kuñjikāstotraṃ sampūrṇam:'''
'''iti śrīrudrayāmale gaurītantre śivapārvatīsaṃvāde kuñjikāstotraṃ sampūrṇam:'''
* iti (so endet)
* iti: ''so endet''
* śrīrudrayāmale (im heiligen Rudra Yamala)
* śrīrudrayāmale: ''im heiligen Rudra Yamala''
* gaurītantre (Gauri Tantra)
* gaurītantre: ''Gauri Tantra''
* śivapārvatīsaṃvāde (im Gespräch zwischen Shiva und Parvati)
* śivapārvatīsaṃvāde: ''im Gespräch zwischen Shiva und Parvati''
* kuñjikāstotraṃ (Kunjika Stotra)
* kuñjikāstotraṃ: ''Kunjika Stotra''
* sampūrṇam (vollständig)
* sampūrṇam: ''vollständig''
 
 


==Quelle==
==Quelle==

Aktuelle Version vom 15. Juli 2024, 10:52 Uhr

Siddha Kunjika Stotram ist ein tantrischer Text, der sich speziell auf eine Art von Lehrtext bezieht, der oft als Dialog zwischen einem Gott und einer Göttin dargestellt wird. Hier lehrt Gott Shiva der Göttin Parvati das Stotram. Es wird angenommen, dass eine Rezitation des Sidha Kunjika Stotrams der Rezitation des vollständigen Devi Mahatmyam gleichkommt. Einige Anhänger sagen, dass es ausreicht, das Siddha Kunjika Stotram zu rezitieren, wenn man keine Zeit hat, das Devi Mahatmyam zu rezitieren (auch bekannt als Durga Saptashati). Der Mantra-Teil besteht aus verschiedenen Bija Mantras wie Aim, Hrim, Klim, Glaum, Hum, usw.

Siddha Kunjika Stotram/Mantra in IAST und in Devanagari Schrift:

kuñjikāstotram / siddhakuñjikāstotram

śrī gaṇeśāya namaḥ |

om asya śrīkuñjikāstotramantrasya sadāśiva ṛṣiḥ, anuṣṭup chandaḥ, śrītriguṇātmikā devatā, om aiṃ bījaṃ, oṃ hrīṃ śaktiḥ, oṃ klīṃ kīlakam, mama sarvābhīṣṭasiddhyarthe jape viniyogaḥ |

śiva uvāca |
śṛṇu devi pravakṣyāmi kuñjikāstotramuttamam |
yena mantraprabhāveṇa caṇḍījāpaḥ śubho bhavet || 1||
na kavacaṃ nārgalāstotraṃ kīlakaṃ na rahasyakam |
na sūktaṃ nāpi dhyānaṃ ca na nyāso na ca vārcanam || 2||
kuñjikāpāṭhamātreṇa durgāpāṭhaphalaṃ labhet |
ati guhyataraṃ devi devānāmapi durlabham || 3||
gopanīyaṃ prayatnena svayoniriva pārvati |
māraṇaṃ mohanaṃ vaśyaṃ stambhanoccāṭanādikam |
pāṭhamātreṇa saṃsiddhyet kuñjikāstotramuttamam || 4||
atha mantraḥ |
om aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce |
oṃ glauṃ huṃ klīṃ jūṃ saḥ jvālaya jvālaya jvala jvala prajvala prajvala
aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce jvala haṃ saṃ laṃ kṣaṃ phaṭ svāhā || 5||
iti maṃtraḥ |

Variation:

śrūँ śrūँ śrūँ śaṃ phaṭ aiṃ hrīṃ klīṃ jvala ujjvala prajvala
hrīṃ hrīṃ klīṃ srāvaya srāvaya śāpaṃ nāśaya nāśaya
śrīṃ śrīṃ śrīṃ jūṃ saḥ srāvaya ādaya svāhā |
oṃ ślīṃ hūँ klīṃ glāṃ jūṃ saḥ jvala ujjvala mantraṃ
prajvala haṃ saṃ laṃ kṣaṃ phaṭ svāhā |
namaste rudrarūpiṇyai namaste madhumardini |
namaḥ kaiṭabhahāriṇyai namaste mahiṣārdini || 6||
namaste śumbhahantryai ca niśumbhāsuraghātini |
jāgrataṃ hi mahādevi japaṃ siddhaṃ kurūṣva me || 7||
aiṅkārī sṛṣṭirūpāyai hrīṅkārī pratipālikā |
klīṅkārī kāmarūpiṇyai bījarūpe namo'stute || 8||
cāmuṇḍā caṇḍaghātī ca yaikārī varadāyinī |
vicce cābhayadā nityaṃ namaste mantrarūpiṇi || 9||
dhāṃ dhīṃ dhūṃ dhūrjaṭeḥ patnī vāṃ vīṃ vūṃ vāgadhīśvarī |
krāṃ krīṃ krūṃ kuñjikā devi śāṃ śīṃ śūṃ me śubhaṃ kuru || 10||
Variation kālikā devi:
huṃ huṃ huṅkārarūpiṇyai jaṃ jaṃ jaṃ jambhanādinī |
Variation:
jrāṃ jrīṃ jrūṃ bhālanādinī |
bhrāṃ bhrīṃ bhrūṃ bhairavī bhadre bhavānyai te namo namaḥ || 11||

aṃ kaṃ caṃ ṭaṃ taṃ paṃ yaṃ śaṃ vīṃ duṃ aiṃ vīṃ haṃ kṣaṃ |
dhijāgram dhijāgraṃ troṭaya troṭaya dīptaṃ kuru kuru svāhā || 12||

Variation:

om aṃ kaṃ caṃ ṭaṃ taṃ paṃ sāṃ vidurāṃ vidurāṃ vimardaya vimardaya
hrīṃ kṣāṃ kṣīṃ srīṃ jīvaya jīvaya troṭaya troṭaya
jambhaya jaṃbhaya dīpaya dīpaya mocaya mocaya
hūṃ phaṭ jrāṃ vauṣaṭ aiṃ hrīṃ klīṃ rañjaya rañjaya
sañjaya sañjaya guñjaya guñjaya bandhaya bandhaya
bhrāṃ bhrīṃ bhrūṃ bhairavī bhadre saṅkuca saṅkuca
troṭaya troṭaya mlīṃ svāhā || 12||
pāṃ pīṃ pūṃ pārvatī pūrṇā khāṃ khīṃ khūṃ khecarī tathā |
mlāṃ mlīṃ mlūṃ mūlavistīrṇā kuñjikāstotra hetave |
sāṃ sīṃ sūṃ saptaśatī devyā maṃtrasiddhiṃ kurūṣva me || 13||
kuñjikāyai namo namaḥ |
idaṃ tu kuñjikāstotraṃ mantrajāgartihetave |
abhakte naiva dātavyaṃ gopitaṃ rakṣa pārvati || 14||
yastu kuñjikayā devi hīnāṃ saptaśatīṃ paṭhet |
na tasya jāyate siddhiraraṇye rodanaṃ yathā || 15||
। iti śrīrudrayāmale gaurītantre śivapārvatīsaṃvāde kuñjikāstotraṃ sampūrṇam |
Variation:
। iti śrī ḍāmaratantre īśvarapārvatīsaṃvāde kuñjikāstotraṃ sampūrṇam |
Auf Sanskrit in Devanagari Schrift:

कुञ्जिकास्तोत्रम् अथवा सिद्धकुञ्जिकास्तोत्रम्

श्री गणेशाय नमः ।
ॐ अस्य श्रीकुञ्जिकास्तोत्रमन्त्रस्य सदाशिव ऋषिः, अनुष्टुप् छन्दः,
श्रीत्रिगुणात्मिका देवता, ॐ ऐं बीजं, ॐ ह्रीं शक्तिः, ॐ क्लीं कीलकम्,
मम सर्वाभीष्टसिद्ध्यर्थे जपे विनियोगः ।
शिव उवाच ।
श‍ृणु देवि प्रवक्ष्यामि कुञ्जिकास्तोत्रमुत्तमम् ।
येन मन्त्रप्रभावेण चण्डीजापः शुभो भवेत् ॥ १॥
न कवचं नार्गलास्तोत्रं कीलकं न रहस्यकम् ।
न सूक्तं नापि ध्यानं च न न्यासो न च वार्चनम् ॥ २॥
कुञ्जिकापाठमात्रेण दुर्गापाठफलं लभेत् ।
अति गुह्यतरं देवि देवानामपि दुर्लभम् ॥ ३॥
गोपनीयं प्रयत्नेन स्वयोनिरिव पार्वति ।
मारणं मोहनं वश्यं स्तम्भनोच्चाटनादिकम् ।
पाठमात्रेण संसिद्ध्येत् कुञ्जिकास्तोत्रमुत्तमम् ॥ ४॥
अथ मन्त्रः ।
ॐ ऐं ह्रीं क्लीं चामुण्डायै विच्चे ।
ॐ ग्लौं हुं क्लीं जूं सः ज्वालय ज्वालय ज्वल ज्वल प्रज्वल प्रज्वल
ऐं ह्रीं क्लीं चामुण्डायै विच्चे ज्वल हं सं लं क्षं फट् स्वाहा ॥ ५॥

इति मंत्रः । Variation:

श्रूँ श्रूँ श्रूँ शं फट् ऐं ह्रीं क्लीं ज्वल उज्ज्वल प्रज्वल
ह्रीं ह्रीं क्लीं स्रावय स्रावय शापं नाशय नाशय
श्रीं श्रीं श्रीं जूं सः स्रावय आदय स्वाहा ।
ॐ श्लीं हूँ क्लीं ग्लां जूं सः ज्वल उज्ज्वल मन्त्रं
प्रज्वल हं सं लं क्षं फट् स्वाहा ।
नमस्ते रुद्ररूपिण्यै नमस्ते मधुमर्दिनि ।
नमः कैटभहारिण्यै नमस्ते महिषार्दिनि ॥ ६॥
नमस्ते शुम्भहन्त्र्यै च निशुम्भासुरघातिनि ।
जाग्रतं हि महादेवि जपं सिद्धं कुरूष्व मे ॥ ७॥
ऐङ्कारी सृष्टिरूपायै ह्रीङ्कारी प्रतिपालिका ।
क्लीङ्कारी कामरूपिण्यै बीजरूपे नमोऽस्तु ते ॥ ८॥
चामुण्डा चण्डघाती च यैकारी वरदायिनी ।
विच्चे चाभयदा नित्यं नमस्ते मन्त्ररूपिणि ॥ ९॥
धां धीं धूं धूर्जटेः पत्नी वां वीं वूं वागधीश्वरी ।
क्रां क्रीं क्रूं कुञ्जिका देवि शां शीं शूं मे शुभं कुरु ॥ १०॥
Variation:
कालिका देवि
हुं हुं हुङ्काररूपिण्यै जं जं जं जम्भनादिनी ।
Variation:
ज्रां ज्रीं ज्रूं भालनादिनी ।
भ्रां भ्रीं भ्रूं भैरवी भद्रे भवान्यै ते नमो नमः ॥ ११॥
अं कं चं टं तं पं यं शं वीं दुं ऐं वीं हं क्षं ।
धिजाग्रम् धिजाग्रं त्रोटय त्रोटय दीप्तं कुरु कुरु स्वाहा ॥ १२॥
Variation:
ॐ अं कं चं टं तं पं सां विदुरां विदुरां विमर्दय विमर्दय
ह्रीं क्षां क्षीं स्रीं जीवय जीवय त्रोटय त्रोटय
जम्भय जंभय दीपय दीपय मोचय मोचय
हूं फट् ज्रां वौषट् ऐं ह्ऱीं क्लीं रञ्जय रञ्जय
सञ्जय सञ्जय गुञ्जय गुञ्जय बन्धय बन्धय
भ्रां भ्रीं भ्रूं भैरवी भद्रे सङ्कुच सङ्कुच
त्रोटय त्रोटय म्लीं स्वाहा ॥ १२॥
पां पीं पूं पार्वती पूर्णा खां खीं खूं खेचरी तथा ।
म्लां म्लीं म्लूं मूलविस्तीर्णा कुञ्जिकास्तोत्र हेतवे ।
सां सीं सूं सप्तशती देव्या मंत्रसिद्धिं कुरूष्व मे ॥ १३॥
कुञ्जिकायै नमो नमः ।
इदं तु कुञ्जिकास्तोत्रं मन्त्रजागर्तिहेतवे ।
अभक्ते नैव दातव्यं गोपितं रक्ष पार्वति ॥ १४॥
यस्तु कुञ्जिकया देवि हीनां सप्तशतीं पठेत् ।
न तस्य जायते सिद्धिररण्ये रोदनं यथा ॥ १५॥
। इति श्रीरुद्रयामले गौरीतन्त्रे शिवपार्वतीसंवादे कुञ्जिकास्तोत्रं सम्पूर्णम् ।

Variation:

।इति श्री डामरतन्त्रे ईश्वरपार्वतीसंवादे कुञ्जिकास्तोत्रं सम्पूर्णम् ।

Kunjika Stotra

Wirkung und Nutzen der Rezitation von Siddha Kunjika Stotram

Das Siddha Kunjika Stotram ist ein hinduistisches Gebet, das der Göttin Durga, insbesondere ihrer Form als Kali oder Chandi, gewidmet ist. Es wird angenommen, dass das Rezitieren dieses Stotras (Hymne) verschiedene spirituelle und weltliche Vorteile mit sich bringt. Hier sind einige der Wirkungen, die ihm zugeschrieben werden:

  • Spiritueller Schutz und Segen: Das Siddha Kunjika Stotram soll dem Rezitierenden Schutz vor negativen Energien und bösen Einflüssen bieten. Es wird angenommen, dass die Göttin Durga ihre Anhänger beschützt und ihnen spirituellen Segen gewährt.
  • Entfernung von Hindernissen: Viele Gläubige glauben, dass das Rezitieren des Siddha Kunjika Stotrams Hindernisse aus dem Weg räumt und den Weg für Erfolg und Fortschritt ebnet.
  • Innere Stärke und Mut: Das Stotram wird oft rezitiert, um innere Stärke, Mut und Entschlossenheit zu erlangen. Es hilft, Ängste zu überwinden und geistige Klarheit zu fördern.
  • Heilung und Wohlstand: Es wird angenommen, dass das Siddha Kunjika Stotram nicht nur geistige, sondern auch körperliche Heilung fördert und Wohlstand und Glück in das Leben des Rezitierenden bringt.
  • Erfüllung von Wünschen: Viele Gläubige rezitieren das Siddha Kunjika Stotram mit der Hoffnung, dass ihre Wünsche erfüllt werden. Es wird gesagt, dass die Göttin Durga die Wünsche ihrer Anhänger erhört und ihnen hilft, ihre Ziele zu erreichen.
  • Reinigung von Karma: Das Rezitieren dieses Stotras soll helfen, negatives Karma zu reinigen und positive karmische Ergebnisse zu fördern.

Die genaue Wirkung kann jedoch von Person zu Person variieren, und es ist wichtig, das Stotram mit Hingabe und einem reinen Herzen zu rezitieren. Es wird auch oft empfohlen, das Siddha Kunjika Stotram unter Anleitung eines qualifizierten Gurus oder spirituellen Lehrers zu lernen und zu rezitieren, um seine volle Wirkung zu erfahren.

Übersetzung Kunjika Stotra

Hier die Übersetzung des Siddha Kunjika Stotram:

Shiva sprach:

Höre, Devi, ich werde dir das höchste Kunjika Stotram erklären. Durch die Kraft dieses Mantras kann man die hundertfache Rezitation der Chandi (Durga) erlangen.

Es gibt kein Kavacha (Schutz), kein Argala Stotram, kein Kilakam und keine Huldigung, keine Nyasa und keine Meditation, die diesem Stotram gleich kommen würden.

Allein durch das Rezitieren des Kunjika kann man den Nutzen des Rezitierens des Durga Saptashati erlangen. Es ist äußerst geheim und selbst unter den Göttern schwer zu bekommen.

Es sollte sorgfältig verborgen werden, wie die eigene Scham, oh Parvati.

Maran (Tötung), Mohan (Verzauberung), Vashya (Kontrolle), Stambhan (Lähmung), Ucchatana (Vertreibung) und ähnliche Zwecke, alle können durch das bloße Rezitieren des höchsten Kunjika Stotram erreicht werden.

Hier ist das Haupt-Mantra:

om aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce |
oṃ glauṃ huṃ klīṃ jūṃ saḥ jvālaya jvālaya jvala jvala prajvala prajvala
aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce jvala haṃ saṃ laṃ kṣaṃ phaṭ svāhā

Dies war das Huapt-Mantra.

Das Kunjika Stotram ist das höchste Stotram der höchsten Shakti in verschiedenen Wegen. Der Hauptmantra von Kunjika ist besonders geeignet für den Kāmadeva.

Dies ist das Mantra.

Es wird gesagt, dass das Kunjika Stotram, das die Gestalt von Bhairava und den Wohnsitz von Shiva hat, auch den höchsten Platz von Krishna und die vier Gesichter hat.

Kunjika Stotram ist die Göttin Chandika, mit acht Armen und strahlend wie die Sonne, sie wird in ihrer Essenz durch dies Hymne verehrt;

auch die Göttin Chandika, mit acht Armen und furchterregendem Antlitz, wird in der höchsten Form verehrt;

ebenso die Göttin mit sechs Gesichtern, die alle Wünsche erfüllt.

Dies ist das Kunjika Stotram.

Die Göttin sprach: Dieses Geheimnis werde ich nicht enthüllen, es wurde von Shankara selbst gesagt. Es sollte sorgfältig verborgen werden, wie die eigene Scham, Parvati.

Dies beendet das Kunjika Stotram aus dem Rudra Yamala Gauri Tantra.

Diese Übersetzung fängt die Essenz des Stotrams ein und gibt einen Einblick in seine Bedeutung und Verwendung im spirituellen Kontext.

Wort-für-Wort-Übersetzung

Atha Siddha Kunjika Stotram

  • atha: jetzt
  • siddha: vollkommen
  • kunjika: Schlüssel, Schlüsselhymne?
  • stotra: Hymne

śiva uvāca:

  • śiva: Shiva
  • uvāca: sprach

śṛṇu devi pravakṣyāmi kuñjikāstotramuttamam:

  • śṛṇu: höre
  • devi: Göttin
  • pravakṣyāmi: ich werde erklären
  • kuñjikā: Kunjika
  • stotram: Hymne
  • uttamam: ausgezeichnet

yena mantraprabhāveṇa caṇḍījāpaḥ śubho bhavet:

  • yena: durch dessen
  • mantraprabhāveṇa: Mantra-Macht
  • caṇḍī: Chandi
  • jāpaḥ: Rezitation
  • śubho: erfolgreich
  • bhavet: wird

na kavacaṃ nārgalāstotraṃ kīlakaṃ na rahasyakam:

  • na: kein
  • kavacaṃ: Schutz
  • na: kein
  • argalāstotraṃ: Argala-Stotra
  • kīlakaṃ: Keil
  • na: kein
  • rahasyakam: Geheimnis

na sūktaṃ nāpi dhyānaṃ ca na nyāso na ca vārcanam:

  • na: kein
  • sūktaṃ: Sukta
  • na: kein
  • api: auch
  • dhyānaṃ: Meditation
  • ca: und
  • na: kein
  • nyāso: Gesten
  • na: kein
  • ca: und
  • vārcanam: Anbetung

kuñjikāpāṭhamātreṇa durgāpāṭhaphalaṃ labhet:

  • kuñjikā: Kunjika
  • pāṭha: Rezitation
  • mātreṇa: allein
  • durgā: Durga
  • pāṭha: Rezitation
  • phalaṃ: Frucht
  • labhet: erhält

ati guhyataraṃ devi devānāmapi durlabham:

  • ati: sehr
  • guhyataraṃ: geheim
  • devi: Göttin
  • devānām: Götter
  • api: auch
  • durlabham: schwer zu erlangen

gopanīyaṃ prayatnena svayoniriva pārvati:

  • gopanīyaṃ: verborgen
  • prayatnena: sorgfältig
  • sva: eigene
  • yoni: Geschlecht
  • iva: wie
  • pārvati: Parvati

māraṇaṃ mohanaṃ vaśyaṃ stambhanoccāṭanādikam:

  • māraṇaṃ: Tötung
  • mohanaṃ: Verzauberung
  • vaśyaṃ: Beeinflussung
  • stambhana: Hemmung
  • uccāṭana: Vertreiben
  • ādikam: und ähnliches

pāṭhamātreṇa saṃsiddhyet kuñjikāstotramuttamam:

  • pāṭha: Rezitation
  • mātreṇa: allein
  • saṃsiddhyet: vollendet werden
  • kuñjikā: Kunjika
  • stotram: Hymne
  • uttamam: ausgezeichnet

atha mantraḥ:

  • atha: nun
  • mantraḥ: Mantra

om aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce:

  • om: Om
  • aiṃ: AIM
  • hrīṃ: HRIM
  • klīṃ: KLIM
  • cāmuṇḍāyai: Chamunda-yai
  • vicce: Vichche

oṃ glauṃ huṃ klīṃ jūṃ saḥ jvālaya jvālaya jvala jvala prajvala prajvala:

  • oṃ: Om
  • glauṃ: Glaum
  • huṃ: Hum
  • klīṃ: Klim
  • jūṃ: Jum
  • saḥ: Sah
  • jvālaya: entfache
  • jvālaya: entfache
  • jvala: brenne
  • jvala: brenne
  • prajvala: leuchte
  • prajvala: leuchte

aiṃ hrīṃ klīṃ cāmuṇḍāyai vicce jvala haṃ saṃ laṃ kṣaṃ phaṭ svāhā:

  • aiṃ: AIM
  • hrīṃ: HRIM
  • klīṃ: KLIM
  • cāmuṇḍāyai: Chamunda-yai
  • vicce: Vichche
  • jvala: brenne
  • haṃ: Ham
  • saṃ: Sam
  • laṃ: Lam
  • kṣaṃ: Ksham
  • phaṭ: Phat
  • svāhā: Svaha

iti maṃtraḥ:

  • iti: dies ist
  • maṃtraḥ: der Mantra

namaste rudrarūpiṇyai namaste madhumardini:

  • namaste: Ehrerbietung dir
  • rudrarūpiṇyai: die in der Form von Rudra ist
  • namaste: Ehrerbietung dir
  • madhumardini: die die Dämonin Madhu tötete

namaḥ kaiṭabhahāriṇyai namaste mahiṣārdini:

  • namaḥ: Ehrerbietung dir
  • kaiṭabhahāriṇyai: die Kaiṭabha besiegte
  • namaste: Ehrerbietung dir
  • mahiṣārdini: die den Büffeldämon tötete

namaste śumbhahantryai ca niśumbhāsuraghātini:

  • namaste: Ehrerbietung dir
  • śumbhahantryai: die Shumbha tötete
  • ca: und
  • niśumbhāsuraghātini: die Nishumbha zerstörte

jāgrataṃ hi mahādevi japaṃ siddhaṃ kurūṣva me:

  • jāgrataṃ: erwache
  • hi: wahrlich
  • mahādevi: große Göttin
  • japaṃ: Gebet
  • siddhaṃ: erfolgreich
  • kurūṣva: mache
  • me: mein

aiṅkārī sṛṣṭirūpāyai hrīṅkārī pratipālikā:

  • aiṅkārī: in der Form von AIM
  • sṛṣṭirūpāyai: Schöpfung
  • hrīṅkārī: in der Form von HRIM
  • pratipālikā: Beschützerin

klīṅkārī kāmarūpiṇyai bījarūpe namo'stute:

  • klīṅkārī: in der Form von KLIM
  • kāmarūpiṇyai: Form von Liebe
  • bījarūpe: Bija-Mantra
  • namo'stute: Ehrerbietung dir

cāmuṇḍā caṇḍaghātī ca yaikārī varadāyinī:

  • cāmuṇḍā: Chamunda
  • caṇḍaghātī: Dämonenbesiegerin
  • ca: und
  • yaikārī: in der Form von AI
  • varadāyinī: Gnadengewährende

vicce cābhayadā nityaṃ namaste mantrarūpiṇi:

  • vicce: in der Form von VICHCE
  • ca: und
  • abhayadā: Schutzgebende
  • nityaṃ: immer
  • namaste: Ehrerbietung dir
  • mantrarūpiṇi: in der Form des Mantras

dhāṃ dhīṃ dhūṃ dhūrjaṭeḥ patnī vāṃ vīṃ vūṃ vāgadhīśvarī:

  • dhāṃ: in der Form von DHAM
  • dhīṃ: in der Form von DHIM
  • dhūṃ: in der Form von DHUM
  • dhūrjaṭeḥ: Gemahlin von Shiva
  • patnī: Ehefrau
  • vāṃ: in der Form von VAM
  • vīṃ: in der Form von VIM
  • vūṃ: in der Form von VUM
  • vāgadhīśvarī: Göttin der Sprache

krāṃ krīṃ krūṃ kuñjikā devi śāṃ śīṃ śūṃ me śubhaṃ kuru:

  • krāṃ: in der Form von KRAM
  • krīṃ: in der Form von KRIM
  • krūṃ: in der Form von KRUM
  • kuñjikā: Kunjika
  • devi: Göttin
  • śāṃ: in der Form von SHAM
  • śīṃ: in der Form von SHIM
  • śūṃ: in der Form von SHUM
  • me: mir
  • śubhaṃ: Glück
  • kuru: mache

huṃ huṃ huṅkārarūpiṇyai jaṃ jaṃ jaṃ jambhanādinī:

  • huṃ: in der Form von HUM
  • huṃ: in der Form von HUM
  • huṅkārarūpiṇyai: in der Form des HUM-Mantras
  • jaṃ: in der Form von JAM
  • jaṃ: in der Form von JAM
  • jaṃ: in der Form von JAM
  • jambhanādinī: die die Welt bindet

bhrāṃ bhrīṃ bhrūṃ bhairavī bhadre bhavānyai te namo namaḥ:

  • bhrāṃ: in der Form von BHRAM
  • bhrīṃ: in der Form von BHRIM
  • bhrūṃ: in der Form von BHRUM
  • bhairavī: Bhairavi
  • bhadre: Shubh, Glücksbringerin
  • bhavānyai: Bhavani
  • te: dir
  • namo namaḥ: Ehrerbietung, Ehrerbietung

aṃ kaṃ caṃ ṭaṃ taṃ paṃ yaṃ śaṃ vīṃ duṃ aiṃ vīṃ haṃ kṣaṃ:

  • aṃ: in der Form von AM
  • kaṃ: in der Form von KAM
  • caṃ: in der Form von CHAM
  • ṭaṃ: in der Form von ṬAM
  • taṃ: in der Form von TAM
  • paṃ: in der Form von PAM
  • yaṃ: in der Form von YAM
  • śaṃ: in der Form von SHAM
  • vīṃ: in der Form von VIM
  • duṃ: in der Form von DUM
  • aiṃ: in der Form von AIM
  • vīṃ: in der Form von VIM
  • haṃ: in der Form von HAM
  • kṣaṃ: in der Form von KSHAM

dhijāgram dhijāgraṃ troṭaya troṭaya dīptaṃ kuru kuru svāhā:

  • dhijāgram: erleuchte
  • dhijāgraṃ: erleuchte
  • troṭaya: zerbreche
  • troṭaya: zerbreche
  • dīptaṃ: leuchte
  • kuru: mache
  • kuru: mache
  • svāhā: Svaha

pāṃ pīṃ pūṃ pārvatī pūrṇā khāṃ khīṃ khūṃ khecarī tathā:

  • pāṃ: in der Form von PAM
  • pīṃ: in der Form von PIM
  • pūṃ: in der Form von PUM
  • pārvatī: Parvati
  • pūrṇā: Vollkommene
  • khāṃ: in der Form von KHAM
  • khīṃ: in der Form von KHIM
  • khūṃ: in der Form von KHUM
  • khecarī: Himmelsgöttin
  • tathā: auch

sāṃ sīṃ sūṃ saptaśatī devyā maṃtrasiddhiṃ kurūṣva me:

  • sāṃ: in der Form von SAM
  • sīṃ: in der Form von SIM
  • sūṃ: in der Form von SUM
  • saptaśatī: der Siebenhundert Mantras
  • devyā: Göttin
  • maṃtrasiddhiṃ: Mantra-Vollendung
  • kurūṣva: mache
  • me: mir

idaṃ tu kuñjikāstotraṃ mantrajāgartihetave:

  • idaṃ: dies
  • tu: ist
  • kuñjikā: Kunjika
  • stotraṃ: Hymne
  • mantra: Mantra
  • jāgarti: erwecken
  • hetave: um

abhakte naiva dātavyaṃ gopitaṃ rakṣa pārvati:

  • abhakte: an einen Ungläubigen
  • naiva: nicht
  • dātavyaṃ: gegeben werden
  • gopitaṃ: verborgen
  • rakṣa: bewahre
  • pārvati: Parvati

yastu kuñjikayā devi hīnāṃ saptaśatīṃ paṭhet:

  • yastu: wer
  • kuñjikayā: mit Kunjika
  • devi: Göttin
  • hīnāṃ: ohne
  • saptaśatīṃ: die Siebenhundert Mantras
  • paṭhet: rezitiert

na tasya jāyate siddhir araṇye rodanaṃ yathā:

  • na: nicht
  • tasya: seine
  • jāyate: erreicht
  • siddhir: Vollendung
  • araṇye: in der Wüste
  • rodanaṃ: Weinen
  • yathā: wie

iti śrīrudrayāmale gaurītantre śivapārvatīsaṃvāde kuñjikāstotraṃ sampūrṇam:

  • iti: so endet
  • śrīrudrayāmale: im heiligen Rudra Yamala
  • gaurītantre: Gauri Tantra
  • śivapārvatīsaṃvāde: im Gespräch zwischen Shiva und Parvati
  • kuñjikāstotraṃ: Kunjika Stotra
  • sampūrṇam: vollständig

Quelle

https://sanskritdocuments.org/doc_devii/siddhakunjikaa.html, Yogapedia, Hindupedia

Hier ist eine musikalische Darstellung des Stotrams (mit Siddha Kunjika Mantra):

Weitere Videos mit Siddha Kunjika Stotram:

Siehe auch